Ännu en klar och kall morgon med sol och minusgrader. Känns verkligen skönt när solen har vart framme så mycket,för i mitt minne känns det som att det regnat,blåst och vart grått och trist sen förra sommaren (med få undantagsdagar).
Idag vaknade jag ändå upp med en känsla av att jag inte alls ville gå ut och gå den där vanliga rundan. Jag säger det ofta,jag älskar min hund,men ibland är det oerhört tråkigt att dag ut och dag in vara tvungen att gå ut och gå. Man tvingar ju sig till det ändå,men jag kan sakna känslan av att gå upp på morgonen och riktigt mysa till det med en fet och go frukost som varar länge. Klädd i bara morgonrocken,utan att behöva stressdricka upp ett par koppar kaffe innan man springer ut och motionerar.
Men så fort kaffet var urdruckit idag så var det ju ändå dags att gå,och när vi väl kom ut så var det riktigt härligt. Som variation idag gick vi in mot stan och följde vätterstranden till piren. Sen blev det lite mental träning för Troja på vägen hem genom stan. Lite mysigt att gå och titta i skyltfönstrerna för mig,Troja uppskattade det inte lika mycket;-). Väl på hemmaplan på "Liljeholmen" igen, tog vi ytterligare en extratur för att Troja skulle få göra det hon trivs bäst med,gå och lukta lite planlöst på alla pissefläckar från andra hundar. Så tråkigt för en annan när hon stannar var 10:e meter,men det fick bli belöningen för bra beteende genom stan. Och trots allt var ju vädret så härligt,så medan hon snusade runt kunde jag få några värmande strålar i ansiktet.
Lyckad förmiddag, och efter en och en halv timme ute verkar hon ganska nöjd,nerbäddad och har somnat i sin bädd,snusande med sin favorit "mjukisdjuret isbjörnen":-).
Annars blir det nog en ganska händelselös dag idag. Lite vardagsbestyr,sova middag, och sen avverka en natt på jobbet efter det. Kan inte få nog av min egentid efter det år som vart,så trots att jag egentligen är hur osocial som helst vid folk nu,så trivs jag med det. Ska försöka bli en socialare människa snart igen,men just nu behöver jag tid att bara få vara på. Har märkt att folk kan ha svårt att ta det,men det är inte mitt problem,snarare deras. Behöver man alltid träffas, umgås och göra aktiviteter om man inte orkar? Trots allt så träffar jag varenda natt jag jobbar, fullt med folk som ibland "äter upp en". Det är så himla skönt att bara få ha det tyst,lugnt och utan krav på att man ska vara social och trevlig hela tiden när man är ledig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar