måndag 19 mars 2012

Klantigt

Ni som följer mig vet ju att jag är glad i mina frisörer. De är störtsköna!
 Idag var jag och klippte mig och fick återigen min "andrefrisör" som jag inte lärt mig namnet på än . Hon är från Ryssland och heter något konstigt,därav ursäktar jag mig;-)..

I vanlig ordning blev det en hel del "tjafs" och "trams" i frisörstolen och hon berättade för mig att hon brutit näsan för ett par veckor sedan. I min värld är det ofta folk som håller på med boxning och eventuellt slagsmål som råkar ut för denna åkomma,så jag frågade därför: Vad gjorde du,hur gick det till?

Hon berättade då att hon legat i sin dubbelsäng,drömt något och vaknat av att hon sopade i huvudet (näsan) i väggen. Herregud,hur lyckas man med det;-)?

I samma ämne är jag ju med i ett internetforum där jag mellan varven är ganska aktiv. Jag älskar ju att diskutera och får utlopp för detta där. Jag får skit för det,jag får "bråka" lite och det ger mig lite utlopp för alla tankar och ideer jag har som kan tänkas vara udda för andra människor. Jag älskar att stå för min sak och att i ämnet som är aktivt för tillfället få leta fakta och lära mig saker på vägen om hur andra tänker:-)

Men det var inte det jag jag skulle berätta. För någon vecka sedan startades ett nytt ämne på detta forum. "Det är farligt att leva" hette tråden. Folk berättade där om sina misstag de gjort och samtidigt skadades rejält i samma veva.

Kunde inte hålla mig ifrån att "garva" åt personen som skrev: När jag var liten snubblade jag på en väg,ramlade och krossade en snigel. Jag skar mig väldigt på snigelns skal och blödde ordentligt. Hur i hela friden lyckas man med det?:-)

Till ämnet kan jag bidraga med tre ordentligt klantiga saker jag minns just nu (de är säkert hundra annars):

Den ena inträffade för några år sedan när jag precis hade köpt en ny kökssax och skulle dela ihopfrysta hamburgare med den. Sätter hamburgarna i handen och kör in den vassa saxen i hamburgarna med ordentligt tryck. Skär upp halva handen när de släppte isär och det pulserade blod i flera timmar efteråt. Jag borde nog åkt och sytt,men struntade i det.,tyckte inte det var så farligt... Minns att jag ett par timmar senare var på personalmöte och alla sa till mig att åka till "sjukan". Idag finns ett ärr kvar,och iband har jag lite lätta domningar i samma hand...

För ett par veckor sedan var det dags för en otroligt klantig sak i mitt liv. Jag hade vart i skogen med hunden och kom hem och parkerade bilen. Släppte ut henne från baksätet och kollade efter henne så hon inte skulle bli klämd i dörren när jag stängde. Slängde därefter igen dörren mitt i "nyllet" på mig själv istället!!!. Blev blå och öm över hela kinden,men hade tur att det inte blev värre,det syntes inte så väl om man inte kollade in det noga....

En annan sak jag minns tydligt är för ca 3-4 år sedan. Sven hade sin hund här (Freja som bor hos hans föräldrar) och jag,Troja och Freja drar ut till sommarstugan en vacker dag. Efter någon timme hör jag hur Troja piper till. Efter inspektion så har ett stort och otäckt fiskedrag fastnat i hennes då lite längre päls i bakbenen (det var innan jag började klippa henne). Jag går fram och ska lirka ut draget,som har hela tre krokar med tre krokar i varje krok (alltså 9 hullingkrokar sammanlagt). Precis när jag fått det i handen drar hunden runt och draget krokar fast i min hand. Blodet flödade och där satt jag förvånad med ett drag i handen. Med tanke på hullingarna i ett drag,så är det inte så lätt att dra ut det själv heller;-)

Jag fick in hundarna i bilen,släppte av dem hemma sen och for iväg till vårdcentralen. Handen i högsta hugg med blodet flödande. Papper som hade blött igenom för länge sedan och det såg nog värre ut än var det var.

På vårdcentralen skrattade de åt mig bara,och mitt i den strejk som då var,fanns en massa ledigt folk där och kollade på mig när de skulle få ut krokarna . De fick inte ur dem där, hur de än bände och lirkade med bristfällig bedövning.. De sa att de skulle ringa ambulans upp till Ryhov,men där stoppade jag dem. De ville inte släppa iväg mig i egen bil,men jag hävdade att jag redan kört ca 4 mil och helt säkert  kan ta mig upp till Ryhov själv. Väl på Ryhov fick de sen bort draget och idag finns bara ett litet ärr som påminner om allt. Klantigt var det iallafall......

Inga kommentarer: