fredag 24 augusti 2012

Tystnadsplikt

Det ingår i mitt jobb. Ska erkänna, det är inte alltid lätt att hålla käften om allt som händer. Nåja, jag får berätta små saker, bara inte folk jag berättar för, kan härleda till en person, att ingen person kan känna sig kränkt på något sätt, eller att man "röjer" någons identitet. Det är verkligen en svår sak att avgöra, så bäst är förstås att helt enkelt vara tyst helt och hållet...

Samtidigt kommer jag berätta en historia idag, det är mitt jobb, det är också mitt liv och bara lite tankar.

Det är strul med mitt jobb nu. En person är stökig, det har till och med vart riktigt stökigt. En personal har vart utsatt ordentligt i detta.

Pga detta (jag går inte in på detaljerna) kommer vi bli dubbelbemannade framöver på natten. Två nattpersonal för säkerhets skull, jag både är glad och lite oroad av detta. Vår chef kommer ta in vikarier, göra allt för att lösa detta, men vi ordinarie kommer också antagligen bli inordinerade på "tvång". Allt väl, jag vill jobba extra, jag vill få in pengar, jag är inte rädd för att jobba ett dugg. En bra sits för mig egentligen, då varenda krona känns välkommen i valpköp mm framöver.

Problemet: Tänk om inte situationen löser sig snart. Jag som planerat en månads ledighet med en ny valp sen. Hur ska jag kunna säga till chefen: Jo, du... Jag vet att det fattas folk varje natt, men jag vill ha semester nu i en månad framöver. Går det bra?...

Lång tid kvar än förvisso, men ibland känns det verkligen som att mitt liv alltid blir strul, alltid krånglar hur jag än vänder och vrider på det.

Jag gör just nu ALLT för att få in min granne och vän Emmelie som vikarie. Tror nog jag lyckats bra redan, men jag undrar hur lätt det kommer bli att få in folk till det hela iallafall. Emmelie har ju jobb, hon kan ju inte jobba jämt, även om hon kan ta vissa pass. Ska det anställas mer folk till detta, eller kommer klienten få vara kvar hos oss sen? Lite orolig situation allting...

Jag är hemkommen från 20 timars jobb nu. Trött, men nöjd att det gått bra. Ca 8 timmar kvar nu till nästa pass börjar. Jag är på stället i natt, där vi ska bli dubbelbemmanade. Kommer jag vara själv i natt, är klienten hemma, är jag dubbelbemmanad i natt? Phu, det är mycket jobb nu, men klart man funderar. Ska försöka lägga mig att sova en stund. Jobb hela helgen och planen är inte direkt klar;-) Kram på er

torsdag 23 augusti 2012

Sliten

Det låter väl konstigt, men jag är uttömd på energi, trots semester och bara 3 ynka arbetspass efter det. Det har vart ett galet år, och kanske är det inte så konstigt. Semestern har i huvudsak bestått av att vara hundvakt, barnvakt, agerat flytthjälp, skruvat lite möbler, fixat mat till farfar mm. Det har vart trevligt och ganska lugnt, men det har också flutit en hel del vin genom mina ådror, det har slarvats med maten och jag har vart lite stressad och pressad över hela situationen med hund och allt.

Jag har försökt träffa så mycket folk som möjligt, vilket har vart superkul, men också mellan varven lite pressat i schemat. Det har hela tiden vart snabba ryck med allt, som tex att jag köpte levande kräftor, i år. Ja det var ju snabba ryck med att hämta hem dem, handla allt som skulle till för kokningen och sen koka. Det är inget man kan vänta med, bara köra på snabbt och få det gjort. En liten småsak, men tid tar precis allting här i livet:-)

När jobbet väl började igen, rullade det bara på, vart tog semestern vägen? Nya klienter på jobbet, man är lite vilse de första dagarna man är tillbaka.

Så nu ser jag fram mot min utlandssemester. Har hela tiden tyckt det ska bli trevligt att åka, men har också haft ett sting av dåligt samvete. Det kostar lite för mycket, nu när jag ska köpa hund. Det kostar även i semesterdagar, vilket också påverkar hundköpet. Dock har jag löst det med att bara ta ut en dag semester, de andra dagarna blir byten jag redan jobbat in.

Men iallafall. Efter denna ganska impulsiva sommar ska det bli otroligt skönt att faktiskt komma iväg. Inga måsten, problem och krav alls, bara sol och bad i annat land. Långt hemifrån:-) På torsdag natt om en vecka, sticker vi:-))...

Men nu är det fullt upp i några dagar, allt är jobb. Fick ett telefonsamtal för ett par dagar sedan om jag kunde jobba jour idag. Åh, skulle egentligen åkt och träffat hon som ska ha valpar, vilket låg på högsta prioritering. Men detta pass ger rätt så bra med pengar, det handlade om 20 timmar övertid. Jag tog passet, trots allt hinner jag ju träffa den personen sen, och hon vet ju att jag vill köpa valp redan:-). Hoppas bara hon inte tycker det var dålig stil att hoppa av:-0.....

Sen fortsätter det med jobb hela helgen. Ska försöka hinna med att fixa lite till farfar också. Jeanette har lovat hjälpa mig när jag är borta, men jag vill förbereda så mycket som möjligt nu innan. Så ser mina dagar ut närmsta tiden, så återigen kanske det blir dåligt med bloggande. Hoppas ni har tålamod med mig och finns kvar framöver när allt lugnat sig och jag börjar skriva lite mer igen:-) Kram på er så länge

måndag 20 augusti 2012

Hundproblem...

Kalla det lyxproblem om ni vill, men för mig är det jobbigt och frustrerande just nu.

Jag borde uppdaterat er lite oftare på senaste tiden, men här vänder och svänger det, så jag är själv helt upp och nervänd, vet inte hur jag ska göra, vet inte vad som blir bäst.

Det blir en mycket kort version här, men ska försöka göra det så ni förstår ändå.

Monica, den person jag brukar kalla "min uppfödare", tog med mig till Falköping i lördags och jag fick titta på valpar. Monica skulle trimma, jag hade en baktanke med att titta och kanske tinga valp, träffa uppfödaren med min besök. Valparna var förstås söta, men någon vecka för små för att man skulle bli överfötjust i dem. 11 st, det fanns tikar kvar, jag kunde bestämt mig att köpa på en gång. Men, det var olika orsaker som gjorde att det inte känndes riktigt rätt ändå. Jag var tyst, tänkte bara att jag skulle avvakta och fundera..

I bilen hem får jag ett nytt erbjudande. Fodervärd i en annan kull. Avtalet låter bra på alla sätt och vis. Jag kan absolut gå med på "kraven" som ställs, men hunden blir ju inte riktigt min, även om den bor här. Alternativet är alltså helt okej med mig, men i första hand skulle jag nog ändå vilja köpa. Problemet med detta var bara att valparna är inte födda, flera är tingade och frågan var om det ens blir så pass många tikar att de räcker till mig. Detta gällde foderavtalet.

I går gick jag hela dagen och funderade, ringde folk jag kände för att få råd och tips. Till slut hade jag nästan bestämt mig. Jag köper en valp där det finns en, jag ska ju leva med hunden, inte uppfödaren. Jag vågade inte vänta och chansa på den andra kullen.

Men så ringer Monica på kvällen. Läget var lite ändrat. Nu kunde jag få stå som nummer två på tikvalp i den andra kullen, och då var det dessutom köp istället för fodervärd. Alla mina planer rasade, jag vill ju hellre ha en i den kullen, då det ju inte känndes så bra med den första uppfödaren som redan hade valpar.. "Prognosen" ser ut som följande: Tiken är dräktig, kollad med ultraljud. De har sett 5 valpar på ultraljudet, men jag har fått höra att det BRUKAR finnas minst ett par till, gömda på andra sidan magen än var ultraljudet tas.

Vi kan alltså nästan tro att det borde komma runt 7 valpar, och visst borde det då komma minst två tikar?? Åh, om man ändå visste. Jag velar lite fortfarande, men det känns bättre att vänta på denna kullen. Ska man inte gå på sin magkänsla? Risken är att jag blir helt utan om det nu inte blir tikar, jag kanske får vänta till våren/sommaren nästa år. Det skulle kännas hemskt, men inte kan man ha sådan otur att det bara blir hanar av så många valpar?

Så ser det alltså ut idag i mina planer. Ja, alltså mest förvirrat;-) Ska träffa den kommande kullen uppfödare på torsdag, efter det får jag allt bestämma mig till 100 för hur jag ska göra...

Skriver mer senare, detta var bara en uppdatering på hund:-)

fredag 17 augusti 2012

Omväxlande

Några dagar har förflutet sen sist och saker går runt, runt.

I tisdags fick jag ett besked som jag väntat på väldigt länge. Tiken, som eventuellt skulle bli mamma till min valp, hade började löpa. Allt väl så långt. Jag började drömma igen om att det snart var parning, sen var det ultraljud för att sen se om det nu blev några valpar av det hela. Lyckan var förstås stor, men nu är planerna helt ändrade....

Idag hade jag fått ett mail av uppfödaren. Hon tvekade nu på parningen. Ett par valpköpare till henne, som hoppat av, då de inte vill ha valp just i vinter. Jag förstår henne, men det är klart att jag blev lite besviken för min egen skull. Hon kan ju knappast para och få en hel valpkull som inte blir såld, det förstår jag ju. Men som den underbara människa hon ändå är, så hade hon ändå lite tips att komma med om andra uppfödare/kullar som är på gång.

Jag vet ingenting just nu. Har mailat henne lite idag, inget är bestämt, men det finns en kull som redan är född, en kull som är på gång. Ena kullen finns det valpar kvar (av de som är födda), ena kullen är många tingade, men vi vet inte antalet som kommer ut. Ultraljudet säger 5, men det är en osäker siffra..Jag är förvirrad, spänd och vet som sagt va inte mer just nu...

Jag längtar, jag väntar. Jag hoppas svaret kommer till mig snart om hur jag ska göra. Att få hem en valp snart känns underbart, men också lite skrämmande. Problemet är att jag vill veta, måste veta, för att lösa ledigheten med jobbet mm. Känns som att vara med barn, men att inte veta när barnet kommer;-) Lite upp och ner nu med andra ord.

I övrigt. Det har ju vart jobb ett par nätter i början av veckan. Lugnt på båda ställerna som tur va. Veckan började alltså bra med två nätters jobb, innan långledigheten slog till;-).

Var en runda i skogen under tisdagen, var sen hemma hela dagen och rensade svamp och fixade mat till farfar.

Efter onsdagens jobb var det först en tur till farfar, sen vidare till Therese för lite kaffe. och tjöt For sen hem, fixade lite mat till mig själv innan Emmelie var här på lite kaffe och ännu mer tjöt. Tidigt i säng.

Gårdagen var det tvätt och städ under förmiddagen. På eftermiddagen for jag till pappa och Eva i Tenhult. Tjatade skit i deras kaos av flytt, skruvande av IKEA-möbler och tristess över att ha fullt upp. Kunde inte hjälpa till så mycket, men jag förstår att de har att göra...Fick med mig ett trimbord hem och kan inte vara mer förberedd för en vovve nu, än var jag är...

Idag, fredag. Inte mycket har hänt. Har vart slö och slapp, försökt tänka på annat än hundar...Inget vettigt gjort alls, men det har vart skönt med en sådan dag också. Suttit och läst en del och tjatat lite i telefon. Annars bara slapparkläder och noll aktivitet.

Kvällen börjar lida mot sitt slut. Inget på tv, jag är lite rastlös. Snart dags för sängen..

Ha en fin helg på er:-)

måndag 13 augusti 2012

Slut på ledigheten

Nöjd och belåten nu:-)



Jag fick ju igår ett erbjudande om att köpa svenska levande kräftor, jag nappade direkt såklart. Nu är de hämtade, skållade och kokta. Lite synd om dem tycker jag faktiskt... Känner mig alltid så rik på hösten när frysen är full med just kräftor och svamp. Ordningen är alltså återställd igen och jag svär över hur liten frys jag har. Precis som varje höst:-)

Visst saknar jag att få fiska kräftor själv. Men faktiskt, det var ganska smidigt att köpa dem också:-).

Slippa jobbet med att släpa på burarna ut till sommarstugan, lägga i halvrutten fisk i betesburarna och omsvärmas av hungriga och ettriga getingar under tiden.  Ja, man får ju inte heller glömma att betesfisken ska fiskas upp innan, masken ska köpas och några timmars jobb börjar redan månaden innan själva kräftfisket.

Myggen brukar också gilla mig vid detta arbetet med betesburarna. De älskar mig verkligen, det kliar och gör ont på mig!!.  Sen att slippa ro ut båten mitt i natten och leta upp burarna för att se om kräftorna behagat traska in. Man är trött, fryser och det slår ju heller aldrig fel att det antingen blåser eller regnar ute på sjön också.

Sen upp på morgonen igen, trängas i båten med alla burarna som ska tömmas på den ruttna fisken innan de ska släpas hem igen för förvaring... Så att fiska kräftorna själv, är faktiskt ganska ansträngande. Men har man gjort det i alla år, så är det en tradition som är trist att bryta.



Trist eller inte med att fiska själv, det var iallafall väldigt bekvämt att bara ta med en hink och åka hämta hem dem idag:-). Just dessa ska avnjutas med Jeanette i september, och då tillsammans med en smarrig västerbottenostpaj, till. Tradition med denna paj, och det ska vara kantareller i också:-)) Men jag måste förstås provsmaka en redan idag. Riktigt rejäla och fina var de här:-)



Och ikväll var det dags att ta bilen till jobbet igen. 3 veckor går så fort, men det känns inte så farligt att semestern är slut. Jag har ju min utlandsresa snart, och får lite ledigt igen. Och man kan väl nästan säga att det är garanterat med både sol och bad nere i Turkiet, vilket känns otroligt bra efter denna svenska sommaren med bara regn....

 I övrigt väntar jag ju fortfarande på att det ska bli en valp. Ja, egentligen väntar jag ju "bara" på att mamma-tiken ska börja löpa än så länge....  Vill ju att detta ögonblick också ska ske så snart som möjligt så tiden får gärna gå på nu.

 Jag är därför inte alls ledsen att sommaren börjar gå mot sitt slut, och den härliga hösten kommer med en massa härliga upptåg. Vackra färger, värmeljus, mustig mat, klar luft. Hösten är inte så dum faktiskt:-)

Men nu får jag allt ta tag i livet lite här först. Idag är det tvättdag och sen ska det göras jobbarmackor och sovas lite. Rutinerna är tillbaka på en gång:-)

Min lilla humla i sin nya blomma:

Glömmer

Min kära lilla blogg, jag har så mycket att skriva om, men ibland bara glömmer jag bort att jag "äger" dig och måste "mata" dig med inlägg;-)

För visst händer det en massa, men ibland blir man lite tråkig. Jag menar, jag vet ju inte vad mina läsare vill ha riktigt. Vill ni ha "småtjat" om det mesta, eller vill ni ha mer av det händelserika sakerna som händer? Mitt liv är ju precis som vems som helsts liv egentligen, bara att jag skriver ner det mesta. Ibland är det bara slött, slappt och dött, ibland händer det en massa. Där i mellan har jag ju ändå ett liv, tankar, småsaker som är tråkiga att skriva om, men som ändå är mitt liv...

Igår vaknade jag upp sent. Nja, egentligen "lagom" tid för att vara semestertid, men sent för att vara mig;-). Har ju alltid svårt att komma igång på morgonen, men efter ett par koppar kaffe, ett par telefonsamtal, så var det besämt att Elin och hennes man (de ska ju gifta sig, så man låter rätt att säga), skulle komma på kaffe.

I ett tråkigt syfte, men Elins mamma ligger på sjukhus, och det var anledningen till att de åkt ner från Värmland denna helg. Jag däremot tyckte det var trevligt att Patrik (Putte) var med, då jag enbart träffat honom en gång innan och fick positiva vibbar från honom redan då. Elin har gjort ett bra val av man, han är en jäkligt trevlig prick och jag ger henne min välsingelse (ha,ha, lite skämt om det religösa, men va faan, ni vet vad jag menar:-)).

Träffade sen Emmelie (grannen). Hon tvekade på om hon skulle gå ut ikväll. Jag sa: Gå ut om du vill, annars kan vi ta ett par glas vin här på balkongen ikväll och tjöta skit, vi kan höras senare när jag kommer hem.....

Efter att de fart vidare (Elin och Patrik), gjorde jag mig klar för kalas. Lillbrorsan ( Marco) fyllde 19, det var kalasdags.. Avskyr kalas, men har aldrig samvete att säga nej till dem. Vill ju vara närvarande och bry mig, men just kalas, jag ryser i hela kroppen....

Hann också iväg till Blomsterlandet innan dess.

Jag antar att jag inte är helt frisk i det hela, men jag har ju fått en liten humlekompis här i sommar;-)

Ni fattar säkert inget, men en liten humla har besökt mig varenda dag i ca en månads tid nu. Ni tror inte det är samma humla, men jag vet. Jag har hur mycket bevis som helst (kommer inte dra dem för er), men humlan är densamma. 

Tragiskt nog, så började min balkongväxt att dö, den växt som humlan älskade. Jag fick panik, inte för blomman, utan för min humla. For därför iväg och köpte en likadan växt i går, och njuter av frukten den gav. Humlan är här, och njuter av växten igen;-) Galen, Jag?? Jodå.. Jag njuter av livet, min humla gör detsamma:-)

Blev sen lugnt. Grillade hos mamma och Krister, träffade några i släkten på kalaset. For hem tidigt, körde hem Marcos pappa på vägen. For vidare, åkte och handlade. Skönt att ha de gjort, kravlös morgondag tänkte jag:-)...

Kvällen avslutades med grannen. Sköna Emmelie:-) Vin, chips, dipp, nötter, tända ljus och infravärme på balkongen ihop med en massa tjat och trams:-) . Ska jag berättà mer?

Emmelie är ganska intresserad av det "mediala". Vi snackar nu döda människor, andar mm. Jag är skeptisk och tror inte på "skiten", men har lovat henne följa med till hennes "spåtant". Hon påstår att hon (spåtanten) alltid har rätt, alltid att man får tankeställare efteråt......

Jag sa: Jag tror inte på det, men vill testa. Jag är skeptisk, men nyfiken. Hon lovade mig en häftig kväll, jag sa ja:-) Ja, herregud, pröva kan jag göra för skojs skull, Ska bli säpnnande att bara testa, och återkommer med resultatet senare. Vi pratade om att åka dit nu under augusti, så snart så...:-))...

Idag. Har vart en otroligt lugn och skön dag, precis som jag ville ha den. Sista dagen på semestern och jag har slappat hela dagen. Sovit länge, ätit långfrukost. Suttit vid datorn, spelat på telefonen. Snackat ett par samal i telefonen, ätit gott. I övrigt ingenting:-) Tog förvisso fram dammsugaren en sväng. Körde över allt snabbt och bara njuter av sista dagen. Man behöver inte alltid vara aktiv:-). Jobb imorgon, inga problem. Två nätters jobb, sen långledig. Hur bra kan man ha det?!:-)

I morgon? Jodå, planen är att fixa kräftor och jobb;) Återkommer med mer information:-))

fredag 10 augusti 2012

Helt otroligt

Ibland kan jag tycka livet är häftigt. Idag är en sådan dag:-))

Ärligt, jag har vart så himla trött på folk ett tag, det känns ibland som att folk kväver mig med sina krav, hur stora eller små de än vart. Behov att egentid trodde jag, men har ändrat mig i kväll.

Det jag behövde, var precis det som hänt de sista två dagarna nu.

Igår började livet lite halvtungt. Det var till att ställa klockan, laga mat till farfar och sen fara dit. Inget sådär jätteupplyftande med andra ord. Men det blev bara bättre och bättre. Farfar var skapligt okej, kändes bra. Sprang in i Konsum, köpte lite fikabröd och for vidare mot pappa och Eva. Eva har en katt, och igår när vi var och shoppade så skulle hon köpa sele och långlina för att katten inte skulle irra bort sig ute i sitt nya hem. Jag avrådde från långlina, låna min istället...

Jag for dit med fika och långlina, och det känns faktiskt riktigt bra med de där två. Jag har fått förklaringar, jag ser att pappa mår bättre än innan, och Eva och jag kommer bra överens. Helt okej alltså, och det bästa är att Eva är stor djurvän ( på gränsen till överdriven) och att hon säkert kan få pappa "på plats" lite. Tro mig, han behöver det:-)).

Under eftermiddagen sen for jag mot ett annat trevligt resmål. Karin, mina gamla vän från Forserum, men som numera bor i Vaggeryd. Trots att jag egentligen inte gillar att sova borta, så var det precis vad jag gjorde.

 Vinkväll stog det på tablån, och jäklar vad längesedan det var med henne. Finns det något roligare än att tjata skit med en gammal kompis man träffar alltför sällan?! Alla gamla minnen, allt nytt som händer nu. Man blir nästan tonåring på nytt  när man börjar minnas alla galenskaper. Så kul att slippa förklara vem den och den är, man vet redan;-)

 Jättegod mat blev jag bjuden på, och förutom att ett jäkla larm gick på någon affär utanför under natten, och ekade i huvudet i en timme innan det blev tyst, så var det bara så skönt att komma bort, få prata av sig, skratta och minnas allt gammalt vi upplevt. Härlig kväll helt enkelt:-).

På gott och ont, hade jag lovat bort mig även idag. Var ju lite skeptisk till det hela, kände mig lite obekväm i situationen.. Jag hade nämligen lovat följa med en fd kollega (som jag inte haft mycket kontakt med på sista tiden), till hennes dotter för att grilla. Så långt var allt väl, men dottern är ju dessutom sambo med ett ex till mig. Ja, herregud, kändes konstigt, och jag visste inte riktigt hur den här dagen skulle bli. Vad säger man när man träffas? Hallå, här kommer jag?;-)

Men nu vet jag:-).  Har haft så jäkla trevligt att jag är mållös faktiskt. Annica (arbetskamraten) och jag for ut tidigt till skogen. Fråga mig inte var de bodde, men långt ut i skogen var det iallafall...Träffar först dottern (Linda) ute på gården, och inga problem där. Hon kramar om mig, hälsar mig välkommen och tjatar på som vi alltid kännt varandra. Härligt med sådana människor:-). Fortsätter in i huset. Konfronteras med mitt ex... Jag sträcker fram handen för att hälsa, jag får en kram istället. Isen är bruten, men fy vad det känndes jobbigt att krama ett ex framför hans sambo jag aldrig träffat innan...

Bengt, som han heter, är verkligen en go kille. Vi har faktiskt träffats i ett par omgångar, aldrig några problem, vi har hjälpt varandra lite där i mellan och han ser i mina ögon, jäkligt bra ut dessutom. Hm, tänk er halvitalienare, med mörkt hår, bruna ögon och fin kropp:-0.... Men det har aldrig vart något allvarligt mellan oss, vi har bara haft dragning till varandra och trivts tillsammans. Jag minns bla att vi tittade på video  hos mig den kvällen det var storm (för ca 6-7 år sedan) och takpannorna flög omkring utanför. Tror det var Gudrun-stormen. Han har hjälpt mig att flytta, jag har kört honom till sjukhuset när han bröt armen. Vi har däremot inte haft kontakt nu på minst 5 år (förutom att vi är fb-vänner och aldrig skriver till varandra).

Men allt var verkligen perfekt ikväll. Linda var inte ett dugg svartsjuk eller osäker. Tvärtom "tvingade" hon ihop oss att prata, medans Annica och hon fixade maten. Allt blev så himla lättsamt och ännu en gång upplevde jag hur "bra" Bengt är som person, och hur himla go Linda var i det hela. Kvällen blev helt underbar och jag hade det så härligt. Bengt, som desstom är "het" med hund, och har skaffat sig en riktigt bra ämne nu (en fin brukshundschäfer), vi kunde tjatat hela natten tror jag. Fy faan så härligt att se, och under kvällen har vi diskuterat mycket hund. Vi tänker lika i det mesta, jag fick mig även ett par tankeställare och måste analysera en del saker nu. Tankat från olika håll är alltid nyttigt:-).

Jag fick se hans MH (mentaltest på hund) på video, och jag imponeras av både hund och ägare. Herregud vad vi tjatat hund, tips, råd och träning idag:-). Lite annorlunda, men Bengt och jag snackade hund, hans sambo och hennes mamma hade "sina" samtal. Känns galet och kul:-) Har även vart ute och lekt med hans Arro, och vilken härlig hund. Hur kunde jag släppa karln egentligen;-)? Nä, allvarligt talat, vi har bara bra kontakt, inte mer, men lite djupt berörd av hela situationen blev jag allt och särskilt av lite gamla minnen som kom på tal under kvällen.

Sen när jag satt och pratade med Linda (hans sambo), så berättar hon om sin fina och goa chef. Jag frågar var hon jobbar, hon säger ITAB. Hm, jag sa: Då borde du nästan veta vem min bror är. Jag säger namnet, hon bara tittar på mig och säger " Va, är det sant att det är din bror?" Då är min brorsa hennes chef ( den hon pratade så gott om)... Hur liten kan världen vara egentligen? Nä, bara helt sjukt kul idag med allt:-))

Men nu är jag hemkommen igen. Har hällt upp mig lite vin (jag var ju chuafför innan), njuter av egentid och bara myser över det som vart. Har haft så trevligt, så kul, livet är häftigt och bara slumpar sig med allt och alla. I love it, men efter ett par hektiska dagar av diverse aktiviteter, så njuter jag av egentid denna sena kväll:-)

Natti, natti på er, kram:-)

onsdag 8 augusti 2012

Tjoho tjohej vad det det går runt med allt:-)

Man undrar ibland. Jag vill gärna tro att mitt liv är helt normalt och lugnt, men när man pratar med andra så upptäcker man att ens egna liv skenar iväg med det mesta och folk tittar konstigt på en och undrar saker... Vad ska jag säga???

Jag kommer troligtvis aldrig bli normal, jag kommer troligtvis aldrig bli den som passar in i Svensson-mallen, men är det så viktigt egentligen??

Visst funderar jag ibland.. Jag är 36 år, singel och bor i hyresrätt. I min ålder borde man kanske vara gift, ha barn, kanske bo i villa och möjligtvis ha tagit steget till skilsmässa och delad vårdnad om barnen.

Där är jag faktiskt ganska nöjd med mitt liv. En del tror jag hatar barn, vilket inte är sant. Jag gillar barn, men på avstånd. Klart jag älskar Devin, men i små doser. Han är söt, han är cool, han är lättsam och go. Jag har honom gärna här en stund ibland, tycker om att rå om honom, men sen är det minst lika skönt när han åker hem igen. Nä, det låter säkert hemskt, men barn är inte min grej, jag kan inte se mig som mamma och vill inte skaffa barn till denna värld ,som jag ser som ganska ogästvänlig nu för tiden...Att jag inte hittat något lämpligt "pappa"-material hjälper säkert till i mina känslor....

Så jag kör vidare.... Har haft ett par lugna dagar nu. Känns otroligt skönt och välgörande, men också lite konstigt. Jag längtar alltid efter lugna dagar, men när de väl kommer så blir jag passiv och rastlös istället. Balansen mellan 100 och 0 är svår att hitta.

Gårdagen var en mysig dag. Redde upp diverse "måsten" med telefonsamtal, plikter och krav. Hade dagen för mig och satt en massa timmar och bara surfade runt på datorn om sånt jag ville läsa om, kom till ro.. Beställde en massa hundsaker igen, bara kul, och jag kan bara skratta åt mig själv i väntans tider;-) Var uppe hos Emmelie och drack kaffe en sväng på em, somnade tidigt på kvällen. En välgörande dag för kropp och själ..

Idag.. Vaknade sent som alltid nu för tiden under semestern:-0. Tjatade en del i telefon under fm, kom iväg till IKEA under em. Eva, pappas nya sambo, och jag, tog en långtur och shoppade loss ordentligt idag. Jag blir lite ambivalent av det hela. Alltid att jag försöker välkomna nya sambos/partners/diverse i min familj/släkt, och med det vill jag säga att det går en och annan igenom tyvärr....Jag vet inte, jag vill tycka om, jag vill vara öppen och släppa in alla, men samtidigt vet jag att de ibland försvinner...

Känns lite konstigt. Jag är nog mer öppen för diverse folk än vad många andra är, men det är svårt att "binda sig". Finns människan kvar om 2 månader i mitt liv, hur mycket ska jag öppna mig och vara social innan den försvinner igen? Visst, trevlig, öppen och social mot en ny i "familjen", men var går gränsen?...

Nåja, Eva är trevlig, social och allt man kan önska. Hon är svår att inte tycka om. Hon har tagit mitt hjärta och allt jag kan önska är att det nu går bara med allt för dem...Ser fram emot att träffa hennes barn, se om de kan bli nya tillskott i bekantskapskretsen. Herregud, det är rörigt allt, jag försöker vara öppen!!!

Shopping idag. Jag skulle spara, skulle ta det lugnt. Tog det ganska lugnt i och för sig, men helt ifrån marknaden blev det inte: Nya stolsdynor, nya kuddar och lite annat småplock. Lägg därtill att jag nätshoppade för 1500 kr till en ny hund igår också;-) Struntar i vilket, men kan lugnt konstatera att jag har allt (utom en bilbúr) hemma nu till en ny hund och inte behöver köpa en grej mer. Snarare att jag snart behöver sälja för att få plats;-)....

Hade också AW med jobbet idag. Jag pallade inte, folk tjatade... Jag blir mer anti, ju mer folk tjatar, så jag struntade helt i det idag. Självklart att det kan var trevligt, men i min smak så är det lite för ofta, lite samma folk, lite för tidigt och lite för oplanerat. Hoppas ni ändå hade kul alla kollegor:-)

Nu är det natten, imorgon är det full fart igen;-) Återkommer om ett par dagar,kram

tisdag 7 augusti 2012

Mumsig fläskfilegryta med svamp

Efter flera dagar i skogen så finns det nu en hel del svamp i min frys. Hittade därför på en gryta i förra veckan där jag kunde "göra åt" lite. Blev verkligen supergott:-)



Mumsig fläskfilegryta

Ca 500 g fläskfile
2 dl ostsås (jag köpte färdig)
5 dl grädde
ca 3-4 msk oxfond
1/2 dl rött vin
1 gul lök
1/2 röd chili
2 vitlöksklyftor
1 dl hackad persilja
3-4 dl kantareller
salt, peppar

Putsa och hacka fläskfilen i lagom stora bitar. Bryn den i lite smör och salta och peppra. Lägg äver i stekgryta så länge.
Hacka lök, chilin och pressa i vitlöksklyftorna. Bryn hacket ihop med svampen. Lägg över i stekgrytan. Häll i grädde, ostsås, fonden och vinet i grytan. Hacka persiljan och lägg i, och rör om ordentligt. Låt småputtra ca en kvart så alla smaker blandar sig. Smaka av och se om det behövs mer krydda.

Servera med förslagsvis bandbasta (taglitele) eller nykokt potatis

måndag 6 augusti 2012

Minnet sviker lite

Hm, nackdelen med att skriva lite mer sällan, är att minnet sviker och jag knappt minns vad som hänt.....

Försöker komma ihåg fredagen, och minns mest stress. Morgonen började med en väntan. Jeanette och jag skulle ut på svamprunda, jag hade lovat pappa skruva möbler, och en fika hos Nina...

Jeanette avbokade sen turen pga ryggont. När jag for iväg till pappa sen, så behövde han inte min hjälp förrän timmar senare. Blev lite sur, då jag åkt dit i onödan. For vidare mot skogen istället och lovade komma tillbaka senare. Hade ju fått ett hett tips om ett bra svampställe, vilket resulterade i 3 torkade kantareller och inget mer...

Då solen gassade, jag var varm, svettig och på lite dåligt humör, känndes dagen lite förstörd redan här. Intejättekul att leta svamp,vara med i en svamptävling och kamma noll i resultat.... I samma veva ringde Sandra. Det var inte meningen att låta sur i telefonen, men ibland blir saker jobbiga även för mig.

Hon (eller min bror egentligen) ville låna min bil. Självklart att jag försöker hjälpa om jag kan, men just min bil är jag lite skeptisk mot att låna ut. Inte av snålhet, utan för att jag är beroende av den, samt att den enbart är trafikförsäkrad. Händer något, ja då blir det dyrt, och jag är ägaren. Jag tar hellre sönder/kvaddar min bil själv, än låter någon annan göra det liksom....

For sen iväg riktigt svettig till Nina. Tiggde till mig lite kall saft och pratade av mig lite...Liten snabbvisit då jag lovat pappa att komma tillbaka till huset sen. Blev en ganska snabb visit även där.. Jag var uttråkad och orkade helt enkelt inte skruva och fixa hos dem också.

Under lördagen hade jag Devin här. Jag klagar inte, ungen är så go som en vuxen bara kan önska sig, men ändå.....Han pillar/kastar/ förstör det mesta i hans väg, och mitt hem är inte gjort för barn. Det blir jobbigt, då jag inte önskar mina saker förstörda, samtidigt som jag tycker barn ska få hållas oc utforska världen.....

Vi var en sväng i lekparken, Devin var överallt utom just där....Fick jaga honom på Vätterstranden, jaga honom så han inte kom ut på vägen, jaga honom för att inte komma i vägen från cycklister och joggare. Han blev sur varje gång jag bannade vägen för honom, jag blev lättad och drog tillbaka. Beundrar småbarnsföräldrar och deras tålamod på en gång......

Tack och lov somnade han en stund sen och jag kunde pusta ut. Blev mindre glad av att han ätit makaroner och korv på mitt parkettgolv och fläckarna inte går bort av, vad jag än skrubbar med, men vad ska jag göra? Det syns iallafall liv i mitt hem nu för tiden. Liv ska finnas trots allt....

Senare blev Devin hämtad, jag hade lovat pappa att komma att skruva IKEA-möbler. Orkade inte, var helt slut. Lovade komma under morgondagen istället. Hällde upp mig lite vin, njöt av kvällen istället...

Söndagen for jag till Tenhult. Var beredd på jobb och jobbade på .. Vet inte vad folk tror om mig, men klart man blir lite ledsen över att bli misstrodd hela tiden.... Jag skruvade ihop ett par möbler till dem. Pappa blev imponerad av att jag klarade det.. Vadå? Varför skulle jag inte klara det? Vad tror ni om mig? Att jag inte fixar saker?... I övrigt hade de problem med polen, hade fått i "skynket" på fel ställe, det var vattenfyllt och tungt.....Och.... Bara att börja om med allt och dra upp, 5 minuter senare var det på plats och ordnat, men visst, det är väl inte inte min förtjänst med ideeer på det heller....

Idag har jag tagit det lugnt. Vart ute i skogen, plockat svamp, njutit av tysthet. Kommit i fatt i livet lite igen. Behöver vara själv, bara njuta ibland..... 5 liter svamp senare är jag dyngsur av regnet, har hittat en hundaffär och köper mig en hundbur... Impulsköp i min längtan...........

Nu är svampen rensad. Emmelie, min granne, har vart och hämtat lite. Jag är duschad, ren och njuter av stillhet. Nu är det kvällen, och ett par svampstuvade mackor, en Wallander-film på tv får bli kvällens underhållning:-) Kram på er



torsdag 2 augusti 2012

Svamp och svamp...

Ha,ha, känner mig lite smågalen... De flesta som läser här, är ju också fb-vänner, så det känns som lite upprepningar mellan varven, men får väl ändå hålla god min och låtsa som att ni inget vet;-)...

Ja, Nichlas (en gammal bekant från Forserum) och jag, har ju en liten kamptävling om svampen i år, och den fortgår ju naturligtvis. Känns som att jag är mest trött på kantareller nu, men jag ger inte upp utan kamp om att ha kämpat;-) Just idag ligger vi lika, jag ledde dubbelt igår...Jäklar, jag visste att jag utmanade fel man, men hälften skoj, hälften allvar, Nichlas kan sin sak, jag kommer förlora, men inte utan att ha gett det bästa i form av tid och ork:-)....

I går stog det därför återigen en svampdag på schemat. Denna gången med Lotta, vilket var kul med en "ny" person som inte vart ute i skogen sen hon var liten. Men också ett litet säkert kort på stället vi var på. Hon ville ut i skogen och hitta svamp, jag ville ge henne svamp och hade sparat mitt ganska säkra ställe just för henne. Ville att hon skulle få en positiv upplevelse att hitta lite,då  jag visste att det fanns där...

Lite besviken, då jag (vi) hittade mindre än vad jag trodde det skulle finnas, men samtidigt, jag var lite halvhjärtad i försöken, letade inte stenhårt. Jag hoppas Lotta blev nöjd iallafall, då hon fick med sig 3 liter svamp hem, varav 2 liter kantareller och 1 liter taggsvamp. Jag avstog svampen helt, trött på att rensa nu och ger gärna bort.....Fick dessutom se en stor älg i skogen och en söt liten ekorre, det förgyllde min dag istället:-)

Hemkommen och jag var slö. Fixade en go fisk och skaldjursgryta till mig och farfar. Lyckades ordentligt, och jag måste snart få in lite recept på sidan igen.. (snart, bara jag tar mig tid)...

På kvällen ringde Emmelie (grannen),och hon ville jag skulle komma upp och dricka lite vin med henne....Tvekade lite, då jag satt i mina skogskläder, smutsig och svettig, då jag inte orkat mig in i duschen. Emmelie är alltid så fräsch, alltid så perfekt så man får skämmas. Men jag traskade upp iallafall, vi drack ett par glas vin, tjötade skit och hade det kul i ett par timmar innan det var dags sängen. Gud vad jag uppskattar allt ibland. Älskade människor i mitt liv som alltid ger mig ett  litet lyft och en liten guldkant på livet:-)

Och idag....Började morgonen tidigt. Fixade det sista med maten till farfar, for dit tidigt innan jag skulle till min moster i Forserum... Hann även med en snabbis till farmors grav, noppade lite blommor, vattnade och ansade till så det såg bra (bättre) ut. 

Ni som inte känner mig, min släkt är verkligen osams. Helt katastrofalt till och med..Jag är i ett mellanläge, gillar en del, är besviken på en del och accepterar en del. Jag har alltid gått mina egna vägar och jag skiter i alla tragedier (även om jag tycker det är skittråkigt). Jag umgås med " två sidor", tänker inte välja sida i deras bråk. Jag ger alla en chans tills de visar att de inte förtjänar den.. En av de jag tyckt allra bäst om i alla år, fick jag ju en ordentlig "käftsmäll" av för ett tag sedan. Märkligt vilka sidor som kan visas upp från de man minst anar det ifrån..........

Skit samma, jag har vart med min moster hela dagen idag, jag har haft det supertrevligt, vi har tjötat, vart ute med hunden (min kusins hund, som hon var hundvakt åt), käkat, druckit kaffe och rett upp ett och annat problem... Jag väljer fortfarande inte sida i släkten, men jag har mina egna teorier, mina egna funderingar. Jag börjar inse ett och annat och att saker inte alltid är som man tror....

Hemkommen igen, sent ikväll... Trodde jag skulle stanna hos min moster några timmar, inte hela dagen. Men det bara blev så, och hon är säkert helt uttjötad och trött i sina öron nu;-)Herregud, jag kan inte behärska mig ibland med mitt tjat;-)

Hade fått ett mail av en gammal arbetskamrat när jag kom hem, hon ville jag skulle ringa. Tog tillfället i akt och gjorde det redan i kväll.. Ännu lite galenskaper.... Annica, som min fd arbtskamrat heter, hade tydligen en syster som var ihop med en bror till en bekant till mig. Hon ville snoka lite, jag visste inget....

Men, Annicas dotter är dessutom sambo med ett gammalt ex till mig, och nu är det visst bestämt att vi (Annica och jag) ska åka ut till hennes dotter och mitt ex och grilla nästa fredag....Världen är verkligen liten ibland..

Jag gjorde snabbt klart, du måste ringa och fråga mitt ex och din dotter innan, om det okej för dem båda att jag kommer. För min del ska det bara bli kul att träffas och se dem, men man vet ju aldrig med svartsjuka och gamla ex.... Fick klartecken direkt, hann knappt lägga på luren innan hon ringde upp igen och sa att de vill träffa mig, inga problem. Känns konstigt, men även superkul. Det är så härligt att kunna vara vänner, att inte ha en massa agg mot varandra och bara ta dagen som den kommer med nya sambos och bekanta. Ser fram mot det, men med blandad förtjusning och lite oro:-)

Allt för idag, nu är det natten för mig, kram