Nu har man avverkat över 1 vecka av semestern. Herregud, det går så fort, jag hinner inte med...
De två sista dagarna har jag vart igång från morgon till kväll. Bloggen, ja den har jag tänkt på, men inte hunnit med...
I går for jag på förmiddagen ut till Forserum. Plockade först upp Jeanette och sen tillbringade vi några härliga timmar i skogen. Jag ska inte klaga på mängden svamp, vi fick ihop en hel del, men visst hade jag önskat och hoppats på ännu mera, nu när vi var två stycken och letade nya ställen.
Men oavsett vilket, att gå i skogen är så lugnande, så skönt, att det blev en oerhört njutningsfull dag ändå. Lite kaffe och fika på en filt i solen, det är ändå livskvalite. Svamp eller inte, vi fick säkert ihop minst 4-5 liter (jag tycker det är svårt att mäta med ögat)...
Några timmar senare satt vi sen lagom trötta hos Jeanette och avnjöt hennes egengjorda flädersaft. 5 pluspoäng för den, och med några isbitar i efter de svettiga timmarna i skogen, så kunde inget ha smakat bättre. Jag fick dessutom med mig en flaska hem och jag tackar och bugar:-)
Sen blev det full fart. Jennie ringde och frågade om vi skulle dra på bilbingo i Sandhem. Kanske lite onödigt långt bort, lite stressigt med tiden, ingen mat i magen och dessutom med planer för en lugn kväll hemma, så tackade jag ändå ja. Jag vill ju jämt så mycket, och lugna kvälla må vara det bästa jag vet, men man får ju inte säga nej till allt och gå miste om allt annat bara för det. Rätt som det är så har man en lugn kväll, bättre att då njuta av den när den kommer..
Så det blev gasen i botten mot Jönköping igen, slänga i sig en färdigrätt jag hade i frysen, duscha av det värsta av skogen, och sen slänga sig i bilen för att möta upp Jennie på vägen. Jag hann mycket väl, men stressade som en liten blå....
Blev en helt okej kväll. Så klart det var trevligt att umgås en stund med Jennie, men vinst blev det inte under kvällen, och jag var lite besviken över Sandhemsbingots upplägg, jämförelsevis mot Jönköpings då .
Dels så låg det mitt ute i skogen. Inget fel med det, men jag som vart i skogen hela dagen innan, var redan där uppäten av myggen. Fick säkert ett 10-tal bett igen och led av en helvetes klåda hela kvällen. Ni vet, jag tåler ju inte riktigt myggen, och är totalt sönderriven och sårig på hela kroppen nu..
Var lite hungrig och köpte mig en korv. Överkokt korv av okänt märke, den var äcklig helt enkelt, och jag är ändå inte kräsen... Skulle på toa i pausen, och fick traska iväg till en barack som var någon blandning mellan utedass och bajja maja (stavas?). Smutsigt och luktade verkligen skunk.
Sist men inte minst, långa köer till att köpa brickor, inga "färdiga påsar" som det finns här att köpa, bingoutroparen verkade vara halvdöv och flera spelare gick miste om sina vinster pga att han/hon (de var två) inte hörde när folk fick bingo och tutade. Nja, håller mig nog till jordbrovallen i fortsättningen. Det ska ju vara en trevlig kväll, då krävs det lite mer för upplevelsen med allt runt omkring, att det funkar bra...
I dag for jag ganska tidigt ut till Jennie och Björn. Jennie, som är betydligt bättre på mig vad det gäller bilar, hade lovat titta på mina trasiga lampor i min instumentbelysning. Inget allvarligt, men i mörker är det lite jobbigt att inte se varken varvmätaren eller hastighetsmätaren.. Man får köra på känn, och det kanske inte är så bra;-)
Tillsammans med Björn (ska inte glömma honom) löste de det snabbt, och efter en tur ner till stan med mig, så fixade de både nya lampor och belysningen innan jag for hemmåt. Jag tackar så mycket jag bara kan, vad hade jag gjort utan mina vänner egentligen:-))
Dock får jag inte heller glömma att Jennie och jag var i skogen en stund också. Lite ( en hel del) mer svamp i korgen igen, och jag är både glad och lycklig över hur underbara de där två är. Jennie var helt oegoistisk om "sin" svamp. Körde mig rätt till hennes egna ställen, bara att plocka av, och inte ville hon ha några egna heller. Det var för jobbigt att rensa enligt henne...Tackar så ödmjukast, känner mig skyldig till mycket "ge igen" nu..
Passade på att handla på hemvägen. Blev så sugen på att ta upp mitt intresse på mat igen, och nu har jag iallafall börjat på steg ett igen ( att vara singel är inget bra för mathållningen). Har mellan tvättiden i eftermiddag, stått och hackat och putsat det mesta av matvaror och har nu en puttrande köttgryta på spisen, kantarellerna är rensade och förvällda, och hemmet doftar av vitlök, persilja, kött, skog och kryddor. Det är härligt.. Har desstom skalat lite räkor, kokt ägg och förberett för lite fika imorgon..
Tvätten är hämtad och snart ska jag sätta mig till ro, hälla upp ett glas vin, avnjuta grytan tillsammans med "Mannen som talar med hundar". Det blir tidigt ikväll, imorgon är det åter ett besök till skogen, denna gången med Lotta..:-)) Kram på er
tisdag 31 juli 2012
söndag 29 juli 2012
Skenade nog iväg lite...
Jamen, i fredags var jag på date.. Nåja, date och date, men jag hade en kväll tillsammans med en man iallafall.
Blev ni chockade?;-)... Var inte det, bara mitt liv som skenade iväg en liten stund för mig, och nu är jag ännu mer säker på att jag faktiskt vill leva själv och trivs väldigt bra med det.
Inget ont, och inget gott heller förde det hela med sig. Det var grillat och det var vin. Det var tjöt och musik. Hade inte otrevligt, inte heller superkul. En helt okej kväll med sol, mat och dricka ute på landet. Där var det stopp för mig och mina känslor. Nåja, jag sov faktiskt över också (i gästrummet), men hann åka hem innan mannen i huset vaknade. Och nej, jag smet inte, jag skrev en lapp innan jag åkte, och med tanke på att jag hörde av människan senare sen, så hade han sovit till 14.00.. Vad skulle jag liksom göra, jag hade tråkigt, ville hem....Slut på historien, detta var inget mer intressant, än var denna kvällen var.
Gårdagen var hur lugn som helst. Slöade mig igenom hela dagen. På kvällen ringde Sandra och var sjuk, undrade om jag kunde åka och handla lite åt henne. Gjorde detta, och var uppe en snabbis där på kvällen. Sen började magknipet. Ska inte anklaga min älskade pizzeria, men det kom ett par timmar efter att jag vart och hämtat mig just en pizza. Sparade halva till idag, och tvekade om jag skulle äta eller slänga. Jag åt (jag älskar ju deras kebabpizza), och än har inget hänt iallafall. Var nog kanske lite känslig i magen efter "grillkvällen" bara...
Idag har jag vart lite aktivare. Började förmiddagen med att städa av lite nogrannare här hemma. När det var rent och prydligt här, jag for sen iväg till svampskogen. Oj, så de små rackarna har växt, bara på 1,5 vecka...Nu börjar vi komma igång lite med det hela:-)
Fick bara ihop 3 liter, men då får man inte glömma att jag var på endast två ställen, där jag vet sen innan att det växer svamp. Det är heller inte mina "stora" ställen, utan endast ett par småställen jag åker för att "plocka av". Gött, nu leder jag tävlingen, men jag leder nog också myggbetten. Hel****e var mygg det var. Trots långbyxor, långärmat med luva, och myggsprej, så surrade och bet de mig sönder och samman. Höll på att få panik ett tag, men kunde ju inte lämna svampen...
Tog en snabb sväng förbi mor min sen, och fick lite kaffe. Själv delade jag ut nästan hälften av svampen till dem för att slippa rensa. Jag avskyr det!!! Jag kan vara rätt snål med "min" svamp i vanliga fall, men i år... Jag vet att jag kommer få ihop mer än vad jag någonsin orkar äta upp. Varför inte glädja någon annan. Trots allt, jag har gett bort allt i år hitintills, förutom hälften av det jag plockade idag.
Så hemkommen igen. Har vart uppe och hämtat Eva och Pappa på flygplatsen, de hade haft det varmt och gott på Rhodos. Känns ändå skönt att ha dem hemma igen. Jag är väl som en hund, jag vill ha flocken hemma och vill veta var de är och att de har det bra;-)...
Och nu. Svampen är rensad och jag njuter. Precis som jag skrev på fb, det är en så himla skön känsla det här. Hemmet är nystädat, man åker ut i skogen, hittar sitt guld. Kommer hem lite smutsig och svettig, med granbarr och spindelnät i håret. Hoppar in i duschen, känner sig ren. Rensar svampen och sätter på plattan. Rengöringsmedel, schampo och skog blandar sig, och alla måsten är borta..Mitt hem är min borg, jag älskar mitt liv, mina ibland galna upptåg som alltid slutar med hemmets lugna vrå till slut:-) Kram på er<3<3<3
Blev ni chockade?;-)... Var inte det, bara mitt liv som skenade iväg en liten stund för mig, och nu är jag ännu mer säker på att jag faktiskt vill leva själv och trivs väldigt bra med det.
Inget ont, och inget gott heller förde det hela med sig. Det var grillat och det var vin. Det var tjöt och musik. Hade inte otrevligt, inte heller superkul. En helt okej kväll med sol, mat och dricka ute på landet. Där var det stopp för mig och mina känslor. Nåja, jag sov faktiskt över också (i gästrummet), men hann åka hem innan mannen i huset vaknade. Och nej, jag smet inte, jag skrev en lapp innan jag åkte, och med tanke på att jag hörde av människan senare sen, så hade han sovit till 14.00.. Vad skulle jag liksom göra, jag hade tråkigt, ville hem....Slut på historien, detta var inget mer intressant, än var denna kvällen var.
Gårdagen var hur lugn som helst. Slöade mig igenom hela dagen. På kvällen ringde Sandra och var sjuk, undrade om jag kunde åka och handla lite åt henne. Gjorde detta, och var uppe en snabbis där på kvällen. Sen började magknipet. Ska inte anklaga min älskade pizzeria, men det kom ett par timmar efter att jag vart och hämtat mig just en pizza. Sparade halva till idag, och tvekade om jag skulle äta eller slänga. Jag åt (jag älskar ju deras kebabpizza), och än har inget hänt iallafall. Var nog kanske lite känslig i magen efter "grillkvällen" bara...
Idag har jag vart lite aktivare. Började förmiddagen med att städa av lite nogrannare här hemma. När det var rent och prydligt här, jag for sen iväg till svampskogen. Oj, så de små rackarna har växt, bara på 1,5 vecka...Nu börjar vi komma igång lite med det hela:-)
Fick bara ihop 3 liter, men då får man inte glömma att jag var på endast två ställen, där jag vet sen innan att det växer svamp. Det är heller inte mina "stora" ställen, utan endast ett par småställen jag åker för att "plocka av". Gött, nu leder jag tävlingen, men jag leder nog också myggbetten. Hel****e var mygg det var. Trots långbyxor, långärmat med luva, och myggsprej, så surrade och bet de mig sönder och samman. Höll på att få panik ett tag, men kunde ju inte lämna svampen...
Tog en snabb sväng förbi mor min sen, och fick lite kaffe. Själv delade jag ut nästan hälften av svampen till dem för att slippa rensa. Jag avskyr det!!! Jag kan vara rätt snål med "min" svamp i vanliga fall, men i år... Jag vet att jag kommer få ihop mer än vad jag någonsin orkar äta upp. Varför inte glädja någon annan. Trots allt, jag har gett bort allt i år hitintills, förutom hälften av det jag plockade idag.
Så hemkommen igen. Har vart uppe och hämtat Eva och Pappa på flygplatsen, de hade haft det varmt och gott på Rhodos. Känns ändå skönt att ha dem hemma igen. Jag är väl som en hund, jag vill ha flocken hemma och vill veta var de är och att de har det bra;-)...
Och nu. Svampen är rensad och jag njuter. Precis som jag skrev på fb, det är en så himla skön känsla det här. Hemmet är nystädat, man åker ut i skogen, hittar sitt guld. Kommer hem lite smutsig och svettig, med granbarr och spindelnät i håret. Hoppar in i duschen, känner sig ren. Rensar svampen och sätter på plattan. Rengöringsmedel, schampo och skog blandar sig, och alla måsten är borta..Mitt hem är min borg, jag älskar mitt liv, mina ibland galna upptåg som alltid slutar med hemmets lugna vrå till slut:-) Kram på er<3<3<3
torsdag 26 juli 2012
Ledighetsaktiviteter
Gårdagen blev ganska slö fram till eftermidagen, då jag fick försöka sätta ordentlig fart istället. Mat till farfar skulle fixas, övernattningsväskan skulle packas, och sen bara upp med humöret på topp, för en grillkväll i Forserum...
Så superhärligt. För en människa som bor i lägenhet, så tror jag inte de som bor i hus kan förstå hur mycket en kväll i en trädgård kan betyda. Nåja, jag reserverar ig lite med de orden, då de där getingarna som flög runt mig igår, inte finns inte i stan. DET uppskattar jag också, att slippa dem;-)
Men tack Pelle för ditt underbara kött, vilken grillmästare du är, och tack Jeanette för sovplatsen, vinet, servicen och allt annat fint ni ordnat. Att ni är trevliga och underbara människor på det, så gjorde ni kvällen underbar:-))
Efter att ha sovit gott, fått i mig både kaffe, frukost och tjatat vidare en stund, så for jag till farfar.
Allt lugnt där, fyllde på med mat och for ganska snabbt hemmåt. sen Fick med mig repotaget om honom hem( från Jeanette) och fotade det.. Synd ni inte kan läsa det här, för det var bra skrivet:-))
Så superhärligt. För en människa som bor i lägenhet, så tror jag inte de som bor i hus kan förstå hur mycket en kväll i en trädgård kan betyda. Nåja, jag reserverar ig lite med de orden, då de där getingarna som flög runt mig igår, inte finns inte i stan. DET uppskattar jag också, att slippa dem;-)
Men tack Pelle för ditt underbara kött, vilken grillmästare du är, och tack Jeanette för sovplatsen, vinet, servicen och allt annat fint ni ordnat. Att ni är trevliga och underbara människor på det, så gjorde ni kvällen underbar:-))
Efter att ha sovit gott, fått i mig både kaffe, frukost och tjatat vidare en stund, så for jag till farfar.
Allt lugnt där, fyllde på med mat och for ganska snabbt hemmåt. sen Fick med mig repotaget om honom hem( från Jeanette) och fotade det.. Synd ni inte kan läsa det här, för det var bra skrivet:-))
Hemkommen sen, och mest bara slö och slappt här. Träffade på en granne här som skulle till Gotland idag, men inte hade någonstans att bo. Kampingarna var redan fulla, men de skulle tälta och åkte lite vind för våg.. Jag ringde min arbetskollega och fixade detta till dem. Ha,ha, vad skönt det är att kunna hjälpa till, och nu har de tältplats med dusch på min kollegas nybyggda vandrarhem:-)).
Håller också på med lite annat bus, men det får vi ta en annan dag när jag vet lite mer om det hela. Har visst blivit lite vild och galen nu tydligen;-)
Nu är det bara tvn som gäller ikväll och tidigt i säng. Trött, slö, slapp och lite nyfiken på livet. Slänger in ett par bilder på goungen Devin som jag tog när han var här i förrgår. Sååå nöjd med lite chips och en Emil-film...Själv avsltar jag och säger trevlig kväll på er,kram
tisdag 24 juli 2012
Meningslöst men....
Ibland blir jag glad över småsaker som förgyller min dag:-) Det händer hela tiden, men något som jag glatt mig åt i dagarna är en liten humla;-).
Jag la ut en bild på fb, folk trodde nog inte det var samma humla, skrattade lite lätt åt det hela...
Men ändå. En liten, liten humla kom och besökte mig för 4 dagar sedan. Jag la märke till den pga att jag ju är lite rädd för getingar, men såg att den lilla surrade saken var en liten bebishumla. Med riktigt orange rumpa och så liten så tyckte jag den var söt och hade den i minnet. Dag två samma sak. Orange rumpa och väldigt liten, jag tänkte det var samma, men visste ju inte. Satt och studerade den lite, den kom och gick ( flög) under dagen, alltid samma väg genom en springa jag lämnat mellan två balkongfönster på sidan av balkongen. Även igår (tredje dagen) kom den tillbaka, jag blev lite glad, som en liten vän som kom och hälsade på. Tänkte för mig själv, det måste vara samma...
Studerade den även då, samma väg fram och tillbaka genom glipan jag lämnat i fönstret.
I går blåste det kaftigt och min ampel flög i golvet. Jag drog igen fönstrerna maximalt för att slippa detta. Tänkte inte alls på min humla.
Så idag gick jag ut på morgonen, tog med mitt morgonkaffe, särade på fönstrerna och njöt av solen, när jag hörde ett litet surr utanför. Precis där lilla humlan flugit in, fram och tillbaka i dagarna försöke den komma in igen. Jag öppnade glipan igen och han flög in till samma blomma han älskat i dagar.. Visst måste det vara samma humla som vill komma tillaka?!:-)).Alla fönster var ju öppna, den kunde flugit in var som helst utan just i glipan som var stängd idag....Jag blev glad, men vet inte om det är slut nu med hans besök nu... Han har pollonerat sig (heter det så?) i dagar nu och jag misstänker att det måste vara slut i mina blommor snart. Det har vart trevligt, så nu får vi se imorgon;-)
Jag la ut en bild på fb, folk trodde nog inte det var samma humla, skrattade lite lätt åt det hela...
Men ändå. En liten, liten humla kom och besökte mig för 4 dagar sedan. Jag la märke till den pga att jag ju är lite rädd för getingar, men såg att den lilla surrade saken var en liten bebishumla. Med riktigt orange rumpa och så liten så tyckte jag den var söt och hade den i minnet. Dag två samma sak. Orange rumpa och väldigt liten, jag tänkte det var samma, men visste ju inte. Satt och studerade den lite, den kom och gick ( flög) under dagen, alltid samma väg genom en springa jag lämnat mellan två balkongfönster på sidan av balkongen. Även igår (tredje dagen) kom den tillbaka, jag blev lite glad, som en liten vän som kom och hälsade på. Tänkte för mig själv, det måste vara samma...
Studerade den även då, samma väg fram och tillbaka genom glipan jag lämnat i fönstret.
I går blåste det kaftigt och min ampel flög i golvet. Jag drog igen fönstrerna maximalt för att slippa detta. Tänkte inte alls på min humla.
Så idag gick jag ut på morgonen, tog med mitt morgonkaffe, särade på fönstrerna och njöt av solen, när jag hörde ett litet surr utanför. Precis där lilla humlan flugit in, fram och tillbaka i dagarna försöke den komma in igen. Jag öppnade glipan igen och han flög in till samma blomma han älskat i dagar.. Visst måste det vara samma humla som vill komma tillaka?!:-)).Alla fönster var ju öppna, den kunde flugit in var som helst utan just i glipan som var stängd idag....Jag blev glad, men vet inte om det är slut nu med hans besök nu... Han har pollonerat sig (heter det så?) i dagar nu och jag misstänker att det måste vara slut i mina blommor snart. Det har vart trevligt, så nu får vi se imorgon;-)
Dåligt uppdaterat..
Ja nu var det några dagar sedan sist igen.. Kommer nog bli lite såhär nu i sommar, då det ju faktiskt händer att jag går utanför hemmets fyra väggar någon gång ibland;-)..
I går började då äntligen semestern. Ett lugn som sprider sig i kroppen och såå skönt att koppla bort allt för en stund. I går blev det inte så mycket gjort här. Började med att plocka i ordning lite här hemma, bara för att sen kunna koppla av lite. Senare under dagen kom Björn och Devin på besök. Jodå, ungen är go som få, men klåfingrig till tusen. På detta besök hann han med att doppa min tvdosa i en skål vatten, riva ut jord från en blommkruka, samt tigga till sig några kakor, gå omkring med dem och smula ner. Bara att plocka fram dammsugaren för andra gången sen..
Ungefär en halvtimme senare hörde jag ett krasch från balkongen. Mina fina petunia blåste rätt ner i govet !! Bara att plocka fram dammsugaren för tredje gången idag....Kände ändå en stor tacksamhet att ingen fick den i huvudet utanför, men också att det hände ca en halvtimme efter att Devin satt precis där under...
Precis när jag skulle hoppa i säng på kvällen så hörde Emmelie av sig. Hon hade en kompis hemma, drack vin och undrade om jag inte ville komma upp en sväng. Var egentligen inte alls pplagd för detta, men gjorde det ändå. Blev trots allt en trevlig avslutning på första semesterdagen. Emmelie och henne kompis Linda är verkligen ett par upplivande, pigga och glada tjejer. Jag blir glad av att träffa dem helt enkelt:-)
Idag vaknade jag upp till sol. Inget kunde kännas bättre eftersom det nu regnat nästan var eviga dag på denna sommaren. Blev såklart balkongfrukost och det var nästan så att jag började klaga på värmen. Riktigt varmt och svetten rann. Hoppade därför istället ut på gården och gud så skönt att äntligen få ligga och sola på riktigt. Sen helt plötsligt hoppade en granne ut till mig. En kvinna i 70-årsåldern, som alltid vart gullig mot mig. Hon hade med sig glass och kaffe och vi hade flera timmar av trevligt tjat och sol.
Tänk vilka otroligt fina människor jag har runt omkring mig egentligen, och då pratar vi ändå bara om grannar:-). Ann-Magrethe som denna kvinna heter kan också tänka sig att ställa upp som lite hundvakt om det krisade. Blev dock lite förvånad när hon sa: Bara ring om det krisar sig när du ska jobba, så kan jag komma ner och ligga i din säng, för när de är så små biter de sönder saker, så då vill jag inte ha den hemma... Ha,ha, kändes lite på gränsfall (till och med för mig) till intimt att ha henne i min säng, men känns ändå bra att jag vet att det finns så mycket folk som vill mitt bästa och hjälpa mig.
Annars har det vart den stora tvättdagen idag. Missade förra veckans tvättid och hade verkligen ett berg av tvätt idag. Bara att sätta igång nu i eftermiddag och jag är snart klar nu, bara lite torkning kvar..
Och som ett brev på posten så ringde Björn. Önskade sig lite barnvakt nu ikväll. Klart man ställer upp.. Så nu är goungen här igen. Idag hann jag barnsäkra hemmet innan, och han har vart lugn som en filbunke ikväll. Jag har satt igång en Emil i Lönneberga- film, hällt upp lite chips i en plastbunke och han sitter som ett ljus och tittar. Snart dags att försöka natta honom lite tills föräldrarna kommer och hämtar honom vid halv elva tiden. Får väl se hur det går, både borta och i värmen idag....
Men nu ska vi titta på Emil tillsammans, så jag säger bara till er att ni får ha en riktigt goer kväll så länge:-)
I går började då äntligen semestern. Ett lugn som sprider sig i kroppen och såå skönt att koppla bort allt för en stund. I går blev det inte så mycket gjort här. Började med att plocka i ordning lite här hemma, bara för att sen kunna koppla av lite. Senare under dagen kom Björn och Devin på besök. Jodå, ungen är go som få, men klåfingrig till tusen. På detta besök hann han med att doppa min tvdosa i en skål vatten, riva ut jord från en blommkruka, samt tigga till sig några kakor, gå omkring med dem och smula ner. Bara att plocka fram dammsugaren för andra gången sen..
Ungefär en halvtimme senare hörde jag ett krasch från balkongen. Mina fina petunia blåste rätt ner i govet !! Bara att plocka fram dammsugaren för tredje gången idag....Kände ändå en stor tacksamhet att ingen fick den i huvudet utanför, men också att det hände ca en halvtimme efter att Devin satt precis där under...
Precis när jag skulle hoppa i säng på kvällen så hörde Emmelie av sig. Hon hade en kompis hemma, drack vin och undrade om jag inte ville komma upp en sväng. Var egentligen inte alls pplagd för detta, men gjorde det ändå. Blev trots allt en trevlig avslutning på första semesterdagen. Emmelie och henne kompis Linda är verkligen ett par upplivande, pigga och glada tjejer. Jag blir glad av att träffa dem helt enkelt:-)
Idag vaknade jag upp till sol. Inget kunde kännas bättre eftersom det nu regnat nästan var eviga dag på denna sommaren. Blev såklart balkongfrukost och det var nästan så att jag började klaga på värmen. Riktigt varmt och svetten rann. Hoppade därför istället ut på gården och gud så skönt att äntligen få ligga och sola på riktigt. Sen helt plötsligt hoppade en granne ut till mig. En kvinna i 70-årsåldern, som alltid vart gullig mot mig. Hon hade med sig glass och kaffe och vi hade flera timmar av trevligt tjat och sol.
Tänk vilka otroligt fina människor jag har runt omkring mig egentligen, och då pratar vi ändå bara om grannar:-). Ann-Magrethe som denna kvinna heter kan också tänka sig att ställa upp som lite hundvakt om det krisade. Blev dock lite förvånad när hon sa: Bara ring om det krisar sig när du ska jobba, så kan jag komma ner och ligga i din säng, för när de är så små biter de sönder saker, så då vill jag inte ha den hemma... Ha,ha, kändes lite på gränsfall (till och med för mig) till intimt att ha henne i min säng, men känns ändå bra att jag vet att det finns så mycket folk som vill mitt bästa och hjälpa mig.
Annars har det vart den stora tvättdagen idag. Missade förra veckans tvättid och hade verkligen ett berg av tvätt idag. Bara att sätta igång nu i eftermiddag och jag är snart klar nu, bara lite torkning kvar..
Och som ett brev på posten så ringde Björn. Önskade sig lite barnvakt nu ikväll. Klart man ställer upp.. Så nu är goungen här igen. Idag hann jag barnsäkra hemmet innan, och han har vart lugn som en filbunke ikväll. Jag har satt igång en Emil i Lönneberga- film, hällt upp lite chips i en plastbunke och han sitter som ett ljus och tittar. Snart dags att försöka natta honom lite tills föräldrarna kommer och hämtar honom vid halv elva tiden. Får väl se hur det går, både borta och i värmen idag....
Men nu ska vi titta på Emil tillsammans, så jag säger bara till er att ni får ha en riktigt goer kväll så länge:-)
fredag 20 juli 2012
Deprimerande
Usch... Idag vaknade jag upp på sådär dåligt humör som man bara gör ibland. En sådan dag när precis allt är tråkigt, trots att inget har hänt ens en gång. Nä, fy vad jobbig bara känslan är, ta bort den någon!!!
Annars har jag haft ett par fina dagar nu innan. Lördagens lilla grillfest gick fint. Många glada skratt och jättegod mat. Jag tar inte åt mig äran alls, då Sophias vårrullar och kycklingspett bara smälte i munnen tillsammans med Jannies potatissallad:-). Dock blev det så otroligt mycket mat över att jag fick ringa redan på kvällen, till min "slasktratt" till bror;-) Kom och hämta mat!!!!, Och det gjorde han gladeligen och fick med sig mat för flera dagar framöver...En härlig kväll som sen avslutades med att även Emmelie tittade ner en sväng och tjatade loss med lite frisk blod.
Morgonen efter var lite tyngre... Vaknade upp lite tung i huvudet och det första man ser när man kommer ut i köket är världens diskberg över hela bänkarna. Phu, jag försökte ösa undan lite så jag kom åt kaffebryggarn bara.... En treo och lite kaffe på det, och ett uns av lite energi återvände igen. Tog tag i diskberget och var lite tacksam över att mina gäster aldrig ville gå in och sätta sig i vardagsrummet igår. Nu var det bara köket som var lite rörigt och faktiskt ganska snabbstädat när jag väl kom igång.
På eftermiddagen tittade Sandra, Björn och Devin ner på lite kaffe. Visst är han alltför go lille Devin, men han är i en jobbig ålder. Lite matt och slö som man var själv, och en lite gnällig Devin med egen vilja på det, var lite jobbigt... Men han hjälpte mig iallafall att rensa gårdagens chipsskål, så när de for vidare sen var det bara att plocka fram dammsugaren för andra gången samma dag. Chips överallt;-)
Resten av kvällen låg jag bara i soffan och blev väldigt förvånad när jag tittade till på klockan. Halv ett, och jag som då trodde hon var typ halv elva eller något sådant. Direkt i säng och vaknade faktiskt inte förrän 09.40 idag. Jag vet inte när jag sov så länge sist utan att ha jobbat eller gjort något särskilt på kvällen / natten innan.
Lite sol idag på förmiddagen och det blev kaffe och frukost på balkongen. Äntligen lite sol igen, trodde jag..Men säg den lycka som varar!! Två timmar senare öser regnet ner igen och det är kallt och rått. Lampor tända inne mitt på "ljusa" dagen, långärmat, långbyxor och jag fryser ändå. Vilken jäkla sommar!!!!
Mer kaffe blev det sen hos Emmelie. En liten "tjötstund" innan hon for iväg och jobbade. Själv satte jag igång och lagade mat till farfar istället. Ska dit imorgon fm, efter jobbet, tänkte jag.
Är faktiskt lite trött på detta mellan varven, men får väl bara gilla läget antar jag. Det är väl det att jag känner mig lite less på allting idag, och då blir småsaker lite större än var de egentligen är. Klart jag inte ger upp lilla farfar så lätt, men visst hade det vart skönt om man slapp någon gång ibland... Känslan kommer gå över snart, bara denna helgen kvar nu att kämpa på med jobb och allt. Semester på måndag morgon, då blir allt lättare igen:-)). Kramar till er alla.
Annars har jag haft ett par fina dagar nu innan. Lördagens lilla grillfest gick fint. Många glada skratt och jättegod mat. Jag tar inte åt mig äran alls, då Sophias vårrullar och kycklingspett bara smälte i munnen tillsammans med Jannies potatissallad:-). Dock blev det så otroligt mycket mat över att jag fick ringa redan på kvällen, till min "slasktratt" till bror;-) Kom och hämta mat!!!!, Och det gjorde han gladeligen och fick med sig mat för flera dagar framöver...En härlig kväll som sen avslutades med att även Emmelie tittade ner en sväng och tjatade loss med lite frisk blod.
Morgonen efter var lite tyngre... Vaknade upp lite tung i huvudet och det första man ser när man kommer ut i köket är världens diskberg över hela bänkarna. Phu, jag försökte ösa undan lite så jag kom åt kaffebryggarn bara.... En treo och lite kaffe på det, och ett uns av lite energi återvände igen. Tog tag i diskberget och var lite tacksam över att mina gäster aldrig ville gå in och sätta sig i vardagsrummet igår. Nu var det bara köket som var lite rörigt och faktiskt ganska snabbstädat när jag väl kom igång.
På eftermiddagen tittade Sandra, Björn och Devin ner på lite kaffe. Visst är han alltför go lille Devin, men han är i en jobbig ålder. Lite matt och slö som man var själv, och en lite gnällig Devin med egen vilja på det, var lite jobbigt... Men han hjälpte mig iallafall att rensa gårdagens chipsskål, så när de for vidare sen var det bara att plocka fram dammsugaren för andra gången samma dag. Chips överallt;-)
Resten av kvällen låg jag bara i soffan och blev väldigt förvånad när jag tittade till på klockan. Halv ett, och jag som då trodde hon var typ halv elva eller något sådant. Direkt i säng och vaknade faktiskt inte förrän 09.40 idag. Jag vet inte när jag sov så länge sist utan att ha jobbat eller gjort något särskilt på kvällen / natten innan.
Lite sol idag på förmiddagen och det blev kaffe och frukost på balkongen. Äntligen lite sol igen, trodde jag..Men säg den lycka som varar!! Två timmar senare öser regnet ner igen och det är kallt och rått. Lampor tända inne mitt på "ljusa" dagen, långärmat, långbyxor och jag fryser ändå. Vilken jäkla sommar!!!!
Mer kaffe blev det sen hos Emmelie. En liten "tjötstund" innan hon for iväg och jobbade. Själv satte jag igång och lagade mat till farfar istället. Ska dit imorgon fm, efter jobbet, tänkte jag.
Är faktiskt lite trött på detta mellan varven, men får väl bara gilla läget antar jag. Det är väl det att jag känner mig lite less på allting idag, och då blir småsaker lite större än var de egentligen är. Klart jag inte ger upp lilla farfar så lätt, men visst hade det vart skönt om man slapp någon gång ibland... Känslan kommer gå över snart, bara denna helgen kvar nu att kämpa på med jobb och allt. Semester på måndag morgon, då blir allt lättare igen:-)). Kramar till er alla.
onsdag 18 juli 2012
Seeeget som kola
Ja, nu börjar det närma sig semestern, men ännu har jag helgens 3 pass kvar. Det är segt nu, man bara vill komma ifrån nu. Tålamodet i botten, jobbet tråkigt. Men snart så....:-)
Vänder man lite på det är jag minst lika trött på vädret. Vad är detta!? Vilken oerhörd besvikelse det är, att det regnar var eviga dag nu. Jag som trots allt höll modet uppe ganska länge, och faktiskt trodde det skulle vända, har nu gett upp. Det kommer nog inte bli någon riktig sommar i år. Vi får nog fortsätta tända värmeljus inne och ha jacka på utomhus. Trist, men vädergudarna ville inte i år...
Så, efter några dagars frånvaro är jag nu tillbaka här igen. Ska erkänna att jag är trött på min blogg just nu och inte alls haft lust att skriva något. Tror jag ska ta en dag framöver och göra om lite här, byta ut lite fotografier mm så den känns lite nyare och fräschare. Det är bara det att det känns fel att ta bort min framsida. Troja var ju en av anledningen till att bloggen heter svartvit med färg. Jag tänkte lite filosofiskt att hon var svart och vit, och till livet i övrigt (som bloggen till stor del handlar om), sprakar det just av en massa färger i det svartvita. Ha,ha, lite långsökt men ändå;-)..
I måndags var jag hundvakt hela dagen. Började här hemma, men det gick inte alls. Den lilla skiten blev totalt förtvivlad när matte åkte, och lugnade sig inte alls. Sprang fram och tillbaka som en studsboll och gnällde konstant. Efter 1,5 timme gav jag upp och tyckte mest synd om henne. Istället for jag till Forserum och utnyttjade erbjudandet om att vara i deras hus istället. Känndes mycket bättre då hunden lugnade sig direkt, plus att deras två andra hundar fick sällskap till på köpet. Jag lämnade dom dock en snabbis igen och for till farfar. Blev ett riktigt snabbbesök, men hans mat är i allafall påfylld för några dagar igen.
På kvällen när Nina ringt och sagt att de snart var hemma igen, och jag kunde sticka om jag ville, for jag ut i skogen och plockade svamp. Det finns verkligen massor av svamp n, men de växer ju inte till någon storlek... Nåja, jag rev ändå upp lite små pluttar bara för att jag inte kunde låta bli. De växer på, och precis brevid, en stor stig, så jag vågade helt enkelt inte lämna allt för att bli av med dem till någon annan som går förbi och tar dem. Ni vet tävlingen jag har, måste ju ha svamp!!;-)
Klockan var nästan 21 när jag var hemma och efter att bara tagit en snabb dusch, bänkade jag upp mig i soffan, tittade på Wallander, drack vin och rensade svamp. Inget blev riktigt gjort, då även fb gick lite varmt ett tag från telefonen jag hade brevid mig;-). Wallander hängde jag inte alls med i, det var inte många svampar som blev rensade, och sen blev jag så trött att jag gick och la mig istället...
Igår var det fullt upp. Så fort jag fått i mig morgonkaffet for jag iväg och handlade lite inför idag. I dag är det nämligen ett litet party på g. Fick sen besök av Nina som lämnade av en ljuvlig lavedelplanta som tack för hjälpen med hundarna:-) Hon fick istället all min svamp, jag orkade helt enkelt inte rensa den och hade funderingar på att slänga. Aldrig mer så små svampar!!! Nina blev glad i stunden, men jag undrar om hon gav upp hon också sen;-)... Lite senare kom även Emmelie ner på lite kaffe och det var som vanligt "kacklande hönsgård" på oss en stund innan hon for iväg på annat håll.
Sen var det storstädning för hela slanten. Ville få bort det mesta av hundhår, grus och skog från lägenheten innan det kommer folk i eftermiddag/kväll. Har inte riktigt hunnit med allt på sista tiden och mitt hem var faktiskt ganska skitigt nu av hundar, hästar, svamp mm som har vart aktiviteterna i några dagar. Lite senare kom även Sophia hit med elgrillen vi ska använda idag. Lite sömn på det, och sen iväg till jobbet bara. Där gick den dagen/natten till ända...
Idag är det alltså dags. Jag har bjudit hem några kollegor och det ska bli grillat och vin. Blev lite misslyckat med allt folk jag tänkte bjuda, då jag insåg att de flesta ju inte är hemma på semestern eller har andra planer inbokat redan. Men jag fick ihop alla, utom en av oss, som är nattkollegor. De var egentligen viktigast, då vi ju aldrig träffas när vi inte jobbar ihop. Fick även med goa Maggan också (hon som var med och red i söndags också).
Maggan är en sådan mysig människa, och hade jag fått välja själv hade hon vart en stark kandidat som mamma eller mormor till mig;-) Sen var det barnkalas, sjukdom, jobb och resor som satte stopp för de andra jag bjöd. Tror jag (vi ) bjudit runt 7 stycken till, som av olika skäl inte kunde komma.
Lite trist, men som sagt, det är semestertider och man får göra det bästa av det. Och det bästa ska jag ( vi) göra, för nu ska det förberedas lite inför detta idag. Grillspett av olika de slag, potatissallad, sallad, såser,aioli, bröd, jordgubbar, glass, grädde och massa snacks står på menyn. Och lite välkomstdrink mm ska förstås fixas också. Nu är det full fart som gäller idag och det är bara att sätta igång med förberedelserna:-) Ha det gott mina vänner:-)
Vänder man lite på det är jag minst lika trött på vädret. Vad är detta!? Vilken oerhörd besvikelse det är, att det regnar var eviga dag nu. Jag som trots allt höll modet uppe ganska länge, och faktiskt trodde det skulle vända, har nu gett upp. Det kommer nog inte bli någon riktig sommar i år. Vi får nog fortsätta tända värmeljus inne och ha jacka på utomhus. Trist, men vädergudarna ville inte i år...
Så, efter några dagars frånvaro är jag nu tillbaka här igen. Ska erkänna att jag är trött på min blogg just nu och inte alls haft lust att skriva något. Tror jag ska ta en dag framöver och göra om lite här, byta ut lite fotografier mm så den känns lite nyare och fräschare. Det är bara det att det känns fel att ta bort min framsida. Troja var ju en av anledningen till att bloggen heter svartvit med färg. Jag tänkte lite filosofiskt att hon var svart och vit, och till livet i övrigt (som bloggen till stor del handlar om), sprakar det just av en massa färger i det svartvita. Ha,ha, lite långsökt men ändå;-)..
I måndags var jag hundvakt hela dagen. Började här hemma, men det gick inte alls. Den lilla skiten blev totalt förtvivlad när matte åkte, och lugnade sig inte alls. Sprang fram och tillbaka som en studsboll och gnällde konstant. Efter 1,5 timme gav jag upp och tyckte mest synd om henne. Istället for jag till Forserum och utnyttjade erbjudandet om att vara i deras hus istället. Känndes mycket bättre då hunden lugnade sig direkt, plus att deras två andra hundar fick sällskap till på köpet. Jag lämnade dom dock en snabbis igen och for till farfar. Blev ett riktigt snabbbesök, men hans mat är i allafall påfylld för några dagar igen.
På kvällen när Nina ringt och sagt att de snart var hemma igen, och jag kunde sticka om jag ville, for jag ut i skogen och plockade svamp. Det finns verkligen massor av svamp n, men de växer ju inte till någon storlek... Nåja, jag rev ändå upp lite små pluttar bara för att jag inte kunde låta bli. De växer på, och precis brevid, en stor stig, så jag vågade helt enkelt inte lämna allt för att bli av med dem till någon annan som går förbi och tar dem. Ni vet tävlingen jag har, måste ju ha svamp!!;-)
Klockan var nästan 21 när jag var hemma och efter att bara tagit en snabb dusch, bänkade jag upp mig i soffan, tittade på Wallander, drack vin och rensade svamp. Inget blev riktigt gjort, då även fb gick lite varmt ett tag från telefonen jag hade brevid mig;-). Wallander hängde jag inte alls med i, det var inte många svampar som blev rensade, och sen blev jag så trött att jag gick och la mig istället...
Igår var det fullt upp. Så fort jag fått i mig morgonkaffet for jag iväg och handlade lite inför idag. I dag är det nämligen ett litet party på g. Fick sen besök av Nina som lämnade av en ljuvlig lavedelplanta som tack för hjälpen med hundarna:-) Hon fick istället all min svamp, jag orkade helt enkelt inte rensa den och hade funderingar på att slänga. Aldrig mer så små svampar!!! Nina blev glad i stunden, men jag undrar om hon gav upp hon också sen;-)... Lite senare kom även Emmelie ner på lite kaffe och det var som vanligt "kacklande hönsgård" på oss en stund innan hon for iväg på annat håll.
Sen var det storstädning för hela slanten. Ville få bort det mesta av hundhår, grus och skog från lägenheten innan det kommer folk i eftermiddag/kväll. Har inte riktigt hunnit med allt på sista tiden och mitt hem var faktiskt ganska skitigt nu av hundar, hästar, svamp mm som har vart aktiviteterna i några dagar. Lite senare kom även Sophia hit med elgrillen vi ska använda idag. Lite sömn på det, och sen iväg till jobbet bara. Där gick den dagen/natten till ända...
Idag är det alltså dags. Jag har bjudit hem några kollegor och det ska bli grillat och vin. Blev lite misslyckat med allt folk jag tänkte bjuda, då jag insåg att de flesta ju inte är hemma på semestern eller har andra planer inbokat redan. Men jag fick ihop alla, utom en av oss, som är nattkollegor. De var egentligen viktigast, då vi ju aldrig träffas när vi inte jobbar ihop. Fick även med goa Maggan också (hon som var med och red i söndags också).
Maggan är en sådan mysig människa, och hade jag fått välja själv hade hon vart en stark kandidat som mamma eller mormor till mig;-) Sen var det barnkalas, sjukdom, jobb och resor som satte stopp för de andra jag bjöd. Tror jag (vi ) bjudit runt 7 stycken till, som av olika skäl inte kunde komma.
Lite trist, men som sagt, det är semestertider och man får göra det bästa av det. Och det bästa ska jag ( vi) göra, för nu ska det förberedas lite inför detta idag. Grillspett av olika de slag, potatissallad, sallad, såser,aioli, bröd, jordgubbar, glass, grädde och massa snacks står på menyn. Och lite välkomstdrink mm ska förstås fixas också. Nu är det full fart som gäller idag och det är bara att sätta igång med förberedelserna:-) Ha det gott mina vänner:-)
söndag 15 juli 2012
Arg, glad, irriterad och lycklig:-)
Haft en minst sagt omtummlande helg. Mycket blandade känslor, men just nu har all ilska och irritation runnit bort, och bara lyckan kvarstår. Tack alla ni underbara människor som förgyller mitt liv<3<3<3
Helgens hundpassning blev till katastrof. Tänker inte gå in på allt, men jag blev lämnad med en hund i fredags:
Som inte kunde vara ensam
Som var hundaggresiv
Som var människoaggresiv
Som skällde konstant 24/7
Som morrade åt mig när jag sa till den att vara tyst
Som hade ETT intesse, en boll
Som högg (i luften) mot en arbetskamrat
Som drog i kopplet
Som har en ägare som inte brydde sig om att tala om varken när han skulle hämta hunden, eller vilka problem den hade innan....
Jag, som försöker ställa upp på folk, som försöker vara snäll och hjälpa, hamnade i en rätt konstig sits i helgen. JAG ställde in allt jag hade planerat sen innan, jag "fjäskade" på jobbet för att ta med "monstret" dit. Jag försökte lösa, en vad jag trodde, var en krissitation för en person jag inte känner speciellt väl... Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Allt har vart en katastrof från början till slut...
Igår var jag i upplösningstillstånd. Jag vill inte "hetsa" upp mig egentligen, men när ägaren inte svarar på varken sms eller i telefon om när han ska hämta hunden, så började jag få problem med allt. Är det normalt att JAG ska ha problem över någon annans hund, när ägaren inte kan svara på när hunden ska hem igen? Ett tag var jag orolig att jag skulle få "den" på halsen över min livstid..... Herregud, jag hade ju sagt att jag skulle iväg på söndagen...Nu löste sig allt till slut, men innan dess hade jag suttit en hel kväll (på jobbet) med att försöka lösa hundvakt åt hunden för att jag inte visste när ägaren skulle komma. Och jag skämmms över allt!!!
Jag är naiv och blåögd, försöker ställa upp.. Tji får jag, problem!!!. Och jag vet, Monica (älskade människa), att du är en fantastisk person. Som gjort så otroligt mycket för mig redan. Det är bara det att du inte har vett att förstå hur tacksam jag är, och jag vet inte vad jag ska göra för att få dig att förstå heller;-).
Iallafall skriver hon att hon kan ta hunden under tiden vi rider, om det krisar. Allt är verkligen kaos hos mig, jag har ingen hundvakt, det är inte min hund, jag vill inte ställa in det jag bokat för 5 andra personer sen ett par månader tillbaka...Vad gör jag??? Trots hennes oerhörda snällhet så känner jag mig sååå dum. Jag har en hund hemma, ska jag ge problemet åt någon annan? Ska JAG ,som är hundvakt lämna bort hunden i mitt ställe? Känns inte okej för hundens skull, inte för mig, men vad ska jag liksom göra????
Är så tacksam att så snälla människor vill ställa upp för mig, men känner mig så dum att inte reda upp mina egna problem jag fått på halsen. Faaan, jag avskyr verkligen att vara beroende av någon, även om jag vet att jag måste be om hjälp ibland (svårt!!!) Fick även tag i en kompis, kompis, som kunde ställa upp i Forserum. Tacksam, men det kändes inte bra alls att lämna en lånad hund till någon jag inte känner. Och att desstom behöva åka till Forserum innan för att lämna henne....!!!
Tack, gode gud så löste det sig. Ägaren ringde sent i natt och lovade hämta henne innan vi skulle iväg. Vilket han också gjorde (en timme senare än utlovat förvisso). Blev faktiskt glad då hon lämnade hemmet här:-0,.
Men trots min längtan till en ny hund här hemma, så började jag för en sekund tveka om jag ens är lämplig hundägare... Såhär kan det väl ändå inte bli i framtiden? Vad har jag gett mig in på?
Nja, jag VET ju att valpar är djävliga, jobbiga, biter och är små busiga"bebisar", men det ÄR väl skillnad Monica??? På denna hund som jag haft hemma nu, och på en ny valp som jag präglar själv? Hjälp, har jag tagit vatten över huvudet nu igen, jag som har planerat allt så bra, eller????!!!
Nåja.. Hunden är hämtad (jag är glad) och vid tolv idag for vi iväg till den efterlängtade ridturen. Jag är lycklig igen!!!
En sådan gudasnäll häst jag fick, och jag blev kär. Kanske lite slö, men ack så snäll att ge mig min nybörjartölt och bara vara till lags. Galopperarade och töltade fint på komando, men kanske lite "lat". Stannar så fort hon visstet att gångarten är slut för biten på rundan. Inte hästens fel, men det är väl det lite tråkiga med just sådana här rundor, hästen vet precis vad gränserna går, inga överraskningar och och man behövde verkligen bara "åka med" istället för att verkligen rida ...
Men lycklig ändå. Hästen gav mig tölt, hon gjorde det hon "skulle" om än i ett slött tempo trots att jag berömde och "hetsade" på lite med : Kom igen, du är duktig, braaa, kör påååå gumman;-)
Härligt underbar natur, jag är så nöjd med att jag fick ihop ett helt nytt gäng, där ingen kände varandra, men som ändå passade ihop:-) Åh, så kul det är att träffa alla kompisar och bekanta på ett sådant härligt sätt:-) Skickar in en bild på "min" söta lilla häst:-) Åh, hon var så fin, jag ville ta med henne hem;-)
Snottra, tack för turen du gav mig:-)
Hemkommen igen. jag har duschat och vart och handlat lite, då det var ganska rent här hemma nu när jag inte kunnat gå iväg i helgen. Emmelie (grannen) har vart här en stund och nu är det snart sängdags. Har knappt sovirtpå 2 dygn, och imorgon är det nya uppdrag som väntar... Farfar, och sen hundvakt igen... Jag återkommer, kram:-)
Helgens hundpassning blev till katastrof. Tänker inte gå in på allt, men jag blev lämnad med en hund i fredags:
Som inte kunde vara ensam
Som var hundaggresiv
Som var människoaggresiv
Som skällde konstant 24/7
Som morrade åt mig när jag sa till den att vara tyst
Som hade ETT intesse, en boll
Som högg (i luften) mot en arbetskamrat
Som drog i kopplet
Som har en ägare som inte brydde sig om att tala om varken när han skulle hämta hunden, eller vilka problem den hade innan....
Jag, som försöker ställa upp på folk, som försöker vara snäll och hjälpa, hamnade i en rätt konstig sits i helgen. JAG ställde in allt jag hade planerat sen innan, jag "fjäskade" på jobbet för att ta med "monstret" dit. Jag försökte lösa, en vad jag trodde, var en krissitation för en person jag inte känner speciellt väl... Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Allt har vart en katastrof från början till slut...
Igår var jag i upplösningstillstånd. Jag vill inte "hetsa" upp mig egentligen, men när ägaren inte svarar på varken sms eller i telefon om när han ska hämta hunden, så började jag få problem med allt. Är det normalt att JAG ska ha problem över någon annans hund, när ägaren inte kan svara på när hunden ska hem igen? Ett tag var jag orolig att jag skulle få "den" på halsen över min livstid..... Herregud, jag hade ju sagt att jag skulle iväg på söndagen...Nu löste sig allt till slut, men innan dess hade jag suttit en hel kväll (på jobbet) med att försöka lösa hundvakt åt hunden för att jag inte visste när ägaren skulle komma. Och jag skämmms över allt!!!
Jag är naiv och blåögd, försöker ställa upp.. Tji får jag, problem!!!. Och jag vet, Monica (älskade människa), att du är en fantastisk person. Som gjort så otroligt mycket för mig redan. Det är bara det att du inte har vett att förstå hur tacksam jag är, och jag vet inte vad jag ska göra för att få dig att förstå heller;-).
Iallafall skriver hon att hon kan ta hunden under tiden vi rider, om det krisar. Allt är verkligen kaos hos mig, jag har ingen hundvakt, det är inte min hund, jag vill inte ställa in det jag bokat för 5 andra personer sen ett par månader tillbaka...Vad gör jag??? Trots hennes oerhörda snällhet så känner jag mig sååå dum. Jag har en hund hemma, ska jag ge problemet åt någon annan? Ska JAG ,som är hundvakt lämna bort hunden i mitt ställe? Känns inte okej för hundens skull, inte för mig, men vad ska jag liksom göra????
Är så tacksam att så snälla människor vill ställa upp för mig, men känner mig så dum att inte reda upp mina egna problem jag fått på halsen. Faaan, jag avskyr verkligen att vara beroende av någon, även om jag vet att jag måste be om hjälp ibland (svårt!!!) Fick även tag i en kompis, kompis, som kunde ställa upp i Forserum. Tacksam, men det kändes inte bra alls att lämna en lånad hund till någon jag inte känner. Och att desstom behöva åka till Forserum innan för att lämna henne....!!!
Tack, gode gud så löste det sig. Ägaren ringde sent i natt och lovade hämta henne innan vi skulle iväg. Vilket han också gjorde (en timme senare än utlovat förvisso). Blev faktiskt glad då hon lämnade hemmet här:-0,.
Men trots min längtan till en ny hund här hemma, så började jag för en sekund tveka om jag ens är lämplig hundägare... Såhär kan det väl ändå inte bli i framtiden? Vad har jag gett mig in på?
Nja, jag VET ju att valpar är djävliga, jobbiga, biter och är små busiga"bebisar", men det ÄR väl skillnad Monica??? På denna hund som jag haft hemma nu, och på en ny valp som jag präglar själv? Hjälp, har jag tagit vatten över huvudet nu igen, jag som har planerat allt så bra, eller????!!!
Nåja.. Hunden är hämtad (jag är glad) och vid tolv idag for vi iväg till den efterlängtade ridturen. Jag är lycklig igen!!!
En sådan gudasnäll häst jag fick, och jag blev kär. Kanske lite slö, men ack så snäll att ge mig min nybörjartölt och bara vara till lags. Galopperarade och töltade fint på komando, men kanske lite "lat". Stannar så fort hon visstet att gångarten är slut för biten på rundan. Inte hästens fel, men det är väl det lite tråkiga med just sådana här rundor, hästen vet precis vad gränserna går, inga överraskningar och och man behövde verkligen bara "åka med" istället för att verkligen rida ...
Men lycklig ändå. Hästen gav mig tölt, hon gjorde det hon "skulle" om än i ett slött tempo trots att jag berömde och "hetsade" på lite med : Kom igen, du är duktig, braaa, kör påååå gumman;-)
Härligt underbar natur, jag är så nöjd med att jag fick ihop ett helt nytt gäng, där ingen kände varandra, men som ändå passade ihop:-) Åh, så kul det är att träffa alla kompisar och bekanta på ett sådant härligt sätt:-) Skickar in en bild på "min" söta lilla häst:-) Åh, hon var så fin, jag ville ta med henne hem;-)
Hemkommen igen. jag har duschat och vart och handlat lite, då det var ganska rent här hemma nu när jag inte kunnat gå iväg i helgen. Emmelie (grannen) har vart här en stund och nu är det snart sängdags. Har knappt sovirtpå 2 dygn, och imorgon är det nya uppdrag som väntar... Farfar, och sen hundvakt igen... Jag återkommer, kram:-)
fredag 13 juli 2012
Hundvakt
Ja, då var man med hund i helgen då. Roligt, men också lite jobbigt då jag helt plötsligt blev vääääldig låst.! Ja, alltså denne lille hund är visst lite speciell och går visst inte lämna ensam alls, inte ens några minuter:-0. Hoppas jag inte behöver handla något i dagarna nu bara...
Den skäller på minsta lilla ljud utanför lägenheten och vaktar särskilt över trappuppgångens folk som går i dörren där nere. Ha,ha nu har jag fått att göra, och jag är glad att jag inte har några gnälliga grannar!! Men det är också kul nu när jag fått "ta hem" lite olika hundar nu på senare tid. Man lär sig mycket om både individen och hur ägaren har fostrat/ inte fostrat dem;-).
Ronja här tex är jätteduktig på att ha lös, gillar inte andra hundar och drar i kopplet.. Hon har dessutom anpassat sig otroligt bra redan nu att "bo" här med mig. Ligger lugnt i min valpbädd i köket, och hoppar upp i soffan om jag byter rum. Gnäller inte efter husse, och har redan ätit, trots att hon är "kinkig" med maten i vanliga fall. Älskar sin egna boll, skiter i alla mina hundleksaker..
Louie som jag hade sist här hemma (ja, förutom Sally då), var nästan precis tvärt om. Skällde inte på något. Käkade grisöron med god aptit, vägrade gå åt samma håll som jag ville när vi var ute, för han skulle gå hem igen, och pep lite efter matte här. Låg gärna i hallen och trånade efter att bli hämtad igen..
På måndag är det sen dags att åter vara hundmatte. Denna gången åt Nina i Forserum. Vet inte riktigt än om planen är att jag ska vara i Forserum eller hunden här hos mig i Jönköping. En yngre förmåga denna gång (valp på ca 6 månader och kinesisk nakenhund). Mycket olika hundar alltihopa...Spännande och lärorikt på samma gång, man vet aldrig hur de är när de är "bortlämnade, trots vad ägaren säger innan.
Eventuellt blir det även en ny tur med ny hund nästa helg. Inget bestämt än till hundra, men troligtvis kommer Markus (syskonbarn) hund. Åh, jag är så dålig på de där kamphundsrasernas namn, men är det engelsk eller amerikansk stafford xxxx bullterrier de heter eller något sådant??
Ronja verkar iallafall riktigt nöjd just nu. Lotta, Louie, jag och Ronja har vart på långpromenad precis, och jag har ingen aning om hur mycket denna hund motioneras i vanliga fall (glömde fråga). Vi var ute nästan 1, 5 timme och gick nästan hela elmiarundan som jag brukade gå med Troja varje dag.
Känns jätteskönt att äntligen ha gått där igen, för det var också en av Trojas och mina standarrundor som det har kännts lite jobbigt med. Det känns i hela hjärtat med det där "hemvanda"med henne, och nu är hon inte med mig längre. Jag är väl löjlig, men när Camilla var här sist ville hon gå där med Robert. Jag sa: Nä, vi kan väl gå runt Rocksjön istället så att Robert får byta miljö lite?. Det handlade inte om Robert egentligen, utan om mina känslor för rundan...
Nåja, nog om hundsnack (ni är nog riktigt trötta på det, vid det här laget).
Jag har också hunnit med att klippa mig idag. Sista gången jag träffade min nygamla frisör, och jag tror jag sörjer lite. Det är jobbigt att få kontakt med folk man gillar, och sen bara försvinner de från ens liv. Idag berättade hon om vilken otur hon haft sista tiden och jag led. Från att ha haft sin arbetssitation helt klar för framtiden, så har det skitit sig totalt nu... Hon får inte vara kvar på "min" salong, och hennes projekt var glasklar. Hon hade fått lån på banken, fixat ny lokal och flera anställda för att starta eget inom 1 månad. För en vecka sedan fick hon reda på att ägaren till lokalen hyrt ut till sin släkting istället.... De hade bara haft ett muntligt avtal, och hon kunde inget göra åt saken. Lokalägaren gjorde sig dessutom onårbar för henne. Fy vad tråkigt, och nu gick man ifrån salongen idag, med en känsla av att aldrig se henne mer och inte veta hur det gick med allt för henne...
Och nu? Har tvättat lite idag och kvällen har redan börjat. Ska fixa lite kvällsmat, sätta mig en stund framför tvn innan läggdags. Tror jag ska hälla upp mig ett glas vin också, njuta av att bara vara till en stund. Är ganska trött och ska ju upp på morgonpromenad imorgon;-) Kram
Den skäller på minsta lilla ljud utanför lägenheten och vaktar särskilt över trappuppgångens folk som går i dörren där nere. Ha,ha nu har jag fått att göra, och jag är glad att jag inte har några gnälliga grannar!! Men det är också kul nu när jag fått "ta hem" lite olika hundar nu på senare tid. Man lär sig mycket om både individen och hur ägaren har fostrat/ inte fostrat dem;-).
Ronja här tex är jätteduktig på att ha lös, gillar inte andra hundar och drar i kopplet.. Hon har dessutom anpassat sig otroligt bra redan nu att "bo" här med mig. Ligger lugnt i min valpbädd i köket, och hoppar upp i soffan om jag byter rum. Gnäller inte efter husse, och har redan ätit, trots att hon är "kinkig" med maten i vanliga fall. Älskar sin egna boll, skiter i alla mina hundleksaker..
Louie som jag hade sist här hemma (ja, förutom Sally då), var nästan precis tvärt om. Skällde inte på något. Käkade grisöron med god aptit, vägrade gå åt samma håll som jag ville när vi var ute, för han skulle gå hem igen, och pep lite efter matte här. Låg gärna i hallen och trånade efter att bli hämtad igen..
På måndag är det sen dags att åter vara hundmatte. Denna gången åt Nina i Forserum. Vet inte riktigt än om planen är att jag ska vara i Forserum eller hunden här hos mig i Jönköping. En yngre förmåga denna gång (valp på ca 6 månader och kinesisk nakenhund). Mycket olika hundar alltihopa...Spännande och lärorikt på samma gång, man vet aldrig hur de är när de är "bortlämnade, trots vad ägaren säger innan.
Eventuellt blir det även en ny tur med ny hund nästa helg. Inget bestämt än till hundra, men troligtvis kommer Markus (syskonbarn) hund. Åh, jag är så dålig på de där kamphundsrasernas namn, men är det engelsk eller amerikansk stafford xxxx bullterrier de heter eller något sådant??
Ronja verkar iallafall riktigt nöjd just nu. Lotta, Louie, jag och Ronja har vart på långpromenad precis, och jag har ingen aning om hur mycket denna hund motioneras i vanliga fall (glömde fråga). Vi var ute nästan 1, 5 timme och gick nästan hela elmiarundan som jag brukade gå med Troja varje dag.
Känns jätteskönt att äntligen ha gått där igen, för det var också en av Trojas och mina standarrundor som det har kännts lite jobbigt med. Det känns i hela hjärtat med det där "hemvanda"med henne, och nu är hon inte med mig längre. Jag är väl löjlig, men när Camilla var här sist ville hon gå där med Robert. Jag sa: Nä, vi kan väl gå runt Rocksjön istället så att Robert får byta miljö lite?. Det handlade inte om Robert egentligen, utan om mina känslor för rundan...
Nåja, nog om hundsnack (ni är nog riktigt trötta på det, vid det här laget).
Jag har också hunnit med att klippa mig idag. Sista gången jag träffade min nygamla frisör, och jag tror jag sörjer lite. Det är jobbigt att få kontakt med folk man gillar, och sen bara försvinner de från ens liv. Idag berättade hon om vilken otur hon haft sista tiden och jag led. Från att ha haft sin arbetssitation helt klar för framtiden, så har det skitit sig totalt nu... Hon får inte vara kvar på "min" salong, och hennes projekt var glasklar. Hon hade fått lån på banken, fixat ny lokal och flera anställda för att starta eget inom 1 månad. För en vecka sedan fick hon reda på att ägaren till lokalen hyrt ut till sin släkting istället.... De hade bara haft ett muntligt avtal, och hon kunde inget göra åt saken. Lokalägaren gjorde sig dessutom onårbar för henne. Fy vad tråkigt, och nu gick man ifrån salongen idag, med en känsla av att aldrig se henne mer och inte veta hur det gick med allt för henne...
Och nu? Har tvättat lite idag och kvällen har redan börjat. Ska fixa lite kvällsmat, sätta mig en stund framför tvn innan läggdags. Tror jag ska hälla upp mig ett glas vin också, njuta av att bara vara till en stund. Är ganska trött och ska ju upp på morgonpromenad imorgon;-) Kram
torsdag 12 juli 2012
Ändrade planer..
Igår blev det faktiskt vinst på bingot:-) Inte mycket, så jag gick ändå på förlust totalt sett...Fick tuta på 1000 kr, men vi var tre som tutade och fick dela på vinsten, så 350 spänn var blev det i kuvertet till att börja med.
Desstom har Jennie och jag en regel för oss. Vi delar vinsten i bilen också. En fin regel tycker jag, då det lätt kan bli lite avundsjuka om bara en vinner, och den andre får sitta där med sina nitlotter och med trist uppsyn över kvällens förlust. Delad glädje är dubbel glädje, eller hur?;-). Ja, så 175 kr vinst totalt. Därpå ca- 350 som lotterna kostade ..(Ha, ha, jag gick alltså back 175 kr i kväll, men det är alltid trevligt ändå, dessa kvällar på bingot med spel och umgänge :-).
När jag kom hem hade jag fått ett litet annorlunda mail på fb. Helt kort stog det : "Hej, är du hemma i helgen? Ring mig/xxxxxx...."
Jag fattade inget! Personen som skrivit, var en man på mitt jobb (personal). Han är en av dem jag kanske har minst bra kontakt med. Visst att vi har jobbat ihop en massa gånger, men utöver det, så har vi ganska olika åsikter om livet, intressen och värderingar i övrigt, så jag undrade självklart vad detta handlade om?! 2 minuters betänketid behövde jag, och sen kom jag på det! Han har hund, och kanske behövde han hundvakt?!
Utan att egentligen veta vad han ville, så svarade jag tillbaka att jag egentligen var ganska upptagen i helgen. Men var det hundvakt han behövde, så kanske det går att lösa, beroende på vilka tider/dagar det handlade om. Och visst hade jag rätt, det var hundvakt han ville ha..
Så nu har jag lagt om hela helgen för mig själv och för hans skull (och ni vet ju, jag gillar inte direkt att komma ifrån min planering och mina rutiner. Det är alltid nogrannt planerat för det mesta, in i minsta detalj).
Hunden (som för övrigt heter Ronja och är en Jack russel) klarade tydligen inte av att vara själv så mycket. Så idag har jag ställt in min "utekväll" med Emmelie imorgon. Känndes riktigt taskigt mot henne, men detta var ett nödläge för min arbetskamrat (han var riktigt dämpad när jag ringde, så jag vågade inte ens fråga vad det handlade om, men förstog att det var något allvarligt). Jag vill självklart ställa upp när det är kris för någon, sån är jag ju, något annat finns inte i min värld...
Har därför också bokat om farfar från lördag till fredag förmiddag istället, för hundrackarn gillade visst inte äldre människor, sa han!! Ska visst klippa mig då också, och kommer få stressa som en liten dåre imorgon för att hinna...
Sen har jag naturligtvis ringt jobbet." Jo, kunde jag möjligtvis få ta med en hund på lördag som jag "lånat" över helgen av en arbetskamrat på mitt andra jobb?" ...Ha, ha, känner mig som världens största fixare som strular runt med allt för att få det att gå ihop.
Men nu är det ordnat och klart iallafall, det löser sig. I helgen är det jag som är hundvakt, och jag tar med lilla Ronja till jobbet. Nu hoppas jag bara att min arbetskamrat är tacksam över att jag löste det, och ändrade om varenda plan jag hade i helgen för hans skull...Bara ett problem kvar nu...
På söndag ska vi ju åka iväg och rida islandshästar på Kyrkekvarn. DET tänker jag inte ställa in, och min arbetskamrat kunde inte säga om han var hemma på lördagskvällen eller på söndag. Vad i hela friden gör jag av hunden OM han inte hämtar henne innan klockan 12 när vi ska åka?
Hans förslag var en bur i bilen. Han tyckte det var bättre, än att ha henne hemma själv i min lägenhet.. Jag är tveksam, jag hatar att lämna hundar i bilar överhuvudtaget, särskilt sommartid. Är livrädd för värmen, även om denna sommar nu inte är jättevarm än så länge. Han hade en fläkt till bilen sa han...
Jag lever just nu på hoppet om att han hämtar henne innan vi åker, annars vet jag inte vad jag ska göra?! Skaffa hundvakt i min tur? Ta med henne, eller chansa på att hon klarar sig själv hemma här ändå?
Ja, herregud! Jag är väl som jag är, men ibland undrar jag om jag är FÖR hjälpsam för mitt eget bästa?!. Så hjälpsam, att jag själv hamnar i trubbel pga andra?!. Jag får faktiskt ganska ofta höra, att jag borde tänka mer på mig själv. Jo då, jag försöker tänka på mig själv faktiskt, men det finns flera aspekter att ta hänsyn till i det också. Jag är sån här och då tänkr jag väl på mig sjäv???;-)
Jag mår bra om jag kan hjälpa någon. Jag mår bra när jag kan göra en annan människa glad. Jag mår bra när jag känner mig behövd. Jag blir glad över att folk visar mig förtroenden och litar på mig och jag blir glad själv när jag kan överaska eller göra något för någon annan..
Men visst, jag önskar ibland, att jag var 10 personer och kunde hjälpa alla ännu mer än vad jag faktiskt kan. DET kan vara ett problem. Ibland måste man tyvärr prioritera, säga nej och vara egoist. Jag gillar det inte, och försöker in i det yttersta för att finnas där i alla situationer där det behövs. Jag får till och med dåligt samvete om jag inte kan hjälpa till vissa gånger... En del retar sig till och med på det, och det gör mig faktiskt ganska ledsen. Jag menar ju bara väl, och vill hjälpa, och folk retar sig på det..... Det är inte lätt att leva alla gånger och vara alla till lags..;-).
Och ja, det KAN vara jobbigt att vara sån som jag är också, men trots allt, så vet jag ju om att det är mitt eget fel som inte lärt mig ordet NEJ ordentligt....Jag får skylla mig själv helt enkelt, jag vet om problemet..
Men igen....Jag trivs nog lite med att vara den jag är iallafall, hur dumt den än kan låta. En del kallar det att jag blir utnyttjad (och det händer det också ibland). Men vadå, uttnytja mig, och det är ert samvete och ert problem i slutändan. Den dagen jag själv behöver hjälp och ni inte finns där för mig, ja då har ni heller inte några lättlösta problem kvar som JAG kommer lösa åt er. Lite värdighet har jag kvar trots allt...;-)...Kram på er
Desstom har Jennie och jag en regel för oss. Vi delar vinsten i bilen också. En fin regel tycker jag, då det lätt kan bli lite avundsjuka om bara en vinner, och den andre får sitta där med sina nitlotter och med trist uppsyn över kvällens förlust. Delad glädje är dubbel glädje, eller hur?;-). Ja, så 175 kr vinst totalt. Därpå ca- 350 som lotterna kostade ..(Ha, ha, jag gick alltså back 175 kr i kväll, men det är alltid trevligt ändå, dessa kvällar på bingot med spel och umgänge :-).
När jag kom hem hade jag fått ett litet annorlunda mail på fb. Helt kort stog det : "Hej, är du hemma i helgen? Ring mig/xxxxxx...."
Jag fattade inget! Personen som skrivit, var en man på mitt jobb (personal). Han är en av dem jag kanske har minst bra kontakt med. Visst att vi har jobbat ihop en massa gånger, men utöver det, så har vi ganska olika åsikter om livet, intressen och värderingar i övrigt, så jag undrade självklart vad detta handlade om?! 2 minuters betänketid behövde jag, och sen kom jag på det! Han har hund, och kanske behövde han hundvakt?!
Utan att egentligen veta vad han ville, så svarade jag tillbaka att jag egentligen var ganska upptagen i helgen. Men var det hundvakt han behövde, så kanske det går att lösa, beroende på vilka tider/dagar det handlade om. Och visst hade jag rätt, det var hundvakt han ville ha..
Så nu har jag lagt om hela helgen för mig själv och för hans skull (och ni vet ju, jag gillar inte direkt att komma ifrån min planering och mina rutiner. Det är alltid nogrannt planerat för det mesta, in i minsta detalj).
Hunden (som för övrigt heter Ronja och är en Jack russel) klarade tydligen inte av att vara själv så mycket. Så idag har jag ställt in min "utekväll" med Emmelie imorgon. Känndes riktigt taskigt mot henne, men detta var ett nödläge för min arbetskamrat (han var riktigt dämpad när jag ringde, så jag vågade inte ens fråga vad det handlade om, men förstog att det var något allvarligt). Jag vill självklart ställa upp när det är kris för någon, sån är jag ju, något annat finns inte i min värld...
Har därför också bokat om farfar från lördag till fredag förmiddag istället, för hundrackarn gillade visst inte äldre människor, sa han!! Ska visst klippa mig då också, och kommer få stressa som en liten dåre imorgon för att hinna...
Sen har jag naturligtvis ringt jobbet." Jo, kunde jag möjligtvis få ta med en hund på lördag som jag "lånat" över helgen av en arbetskamrat på mitt andra jobb?" ...Ha, ha, känner mig som världens största fixare som strular runt med allt för att få det att gå ihop.
Men nu är det ordnat och klart iallafall, det löser sig. I helgen är det jag som är hundvakt, och jag tar med lilla Ronja till jobbet. Nu hoppas jag bara att min arbetskamrat är tacksam över att jag löste det, och ändrade om varenda plan jag hade i helgen för hans skull...Bara ett problem kvar nu...
På söndag ska vi ju åka iväg och rida islandshästar på Kyrkekvarn. DET tänker jag inte ställa in, och min arbetskamrat kunde inte säga om han var hemma på lördagskvällen eller på söndag. Vad i hela friden gör jag av hunden OM han inte hämtar henne innan klockan 12 när vi ska åka?
Hans förslag var en bur i bilen. Han tyckte det var bättre, än att ha henne hemma själv i min lägenhet.. Jag är tveksam, jag hatar att lämna hundar i bilar överhuvudtaget, särskilt sommartid. Är livrädd för värmen, även om denna sommar nu inte är jättevarm än så länge. Han hade en fläkt till bilen sa han...
Jag lever just nu på hoppet om att han hämtar henne innan vi åker, annars vet jag inte vad jag ska göra?! Skaffa hundvakt i min tur? Ta med henne, eller chansa på att hon klarar sig själv hemma här ändå?
Ja, herregud! Jag är väl som jag är, men ibland undrar jag om jag är FÖR hjälpsam för mitt eget bästa?!. Så hjälpsam, att jag själv hamnar i trubbel pga andra?!. Jag får faktiskt ganska ofta höra, att jag borde tänka mer på mig själv. Jo då, jag försöker tänka på mig själv faktiskt, men det finns flera aspekter att ta hänsyn till i det också. Jag är sån här och då tänkr jag väl på mig sjäv???;-)
Jag mår bra om jag kan hjälpa någon. Jag mår bra när jag kan göra en annan människa glad. Jag mår bra när jag känner mig behövd. Jag blir glad över att folk visar mig förtroenden och litar på mig och jag blir glad själv när jag kan överaska eller göra något för någon annan..
Men visst, jag önskar ibland, att jag var 10 personer och kunde hjälpa alla ännu mer än vad jag faktiskt kan. DET kan vara ett problem. Ibland måste man tyvärr prioritera, säga nej och vara egoist. Jag gillar det inte, och försöker in i det yttersta för att finnas där i alla situationer där det behövs. Jag får till och med dåligt samvete om jag inte kan hjälpa till vissa gånger... En del retar sig till och med på det, och det gör mig faktiskt ganska ledsen. Jag menar ju bara väl, och vill hjälpa, och folk retar sig på det..... Det är inte lätt att leva alla gånger och vara alla till lags..;-).
Och ja, det KAN vara jobbigt att vara sån som jag är också, men trots allt, så vet jag ju om att det är mitt eget fel som inte lärt mig ordet NEJ ordentligt....Jag får skylla mig själv helt enkelt, jag vet om problemet..
Men igen....Jag trivs nog lite med att vara den jag är iallafall, hur dumt den än kan låta. En del kallar det att jag blir utnyttjad (och det händer det också ibland). Men vadå, uttnytja mig, och det är ert samvete och ert problem i slutändan. Den dagen jag själv behöver hjälp och ni inte finns där för mig, ja då har ni heller inte några lättlösta problem kvar som JAG kommer lösa åt er. Lite värdighet har jag kvar trots allt...;-)...Kram på er
onsdag 11 juli 2012
Tjoho
Nu har jag gått på min långledighet igen. Hade vart skönt, om det inte vore för att jag lovat jobba på lördag och inte alls är ledig så länge. Men det har vart bestämt sen flera månader tillbaka, så ingen fara på taket där, bara ett ynka pass och sen ledig till tisdag. Därefter 3 helgpass innan även jag får välkomna semestern:-)).
Idag på morgonen satt jag och bläddrade i tidningen på jobbet och får ögonen på ett litet hus. Vet inte varför, men jag blev så sugen. Jag har ju mer eller mindre lagt ner planerna på att ens flytta just nu, men något lockade mig med detta. Det blev ett besök in på Hemnet också, och jag blev inte mindre intresserad då. Huset (eller året-runt-sommarstugan), var precis ett sådant hus som jag skulle kunna tänka mig. Med en hundvänlig trädgård och skog bakom knuten. Lagom stort och helt okej iordninggjort inomhus.
Men jag vågar nog inte. För en gångs skull är det inte ekonomin som skrämmer mig mest, utan om jag skulle reda ut det. Vill jag verkligen sitta insnöad i skogen och inte kunna ta mig till jobbet om kvällarna. Skulle jag få lappsjuka nu när jag är van att ha hela stan runt mig? Vill jag skotta snö så ofta som det krävs efter de vintrarna vi haft de senaste åren nu? Reder jag ut om något går sönder/ behöver bytas? Vattenläckor, rör som fryser sönder, avlopp som sätter sig. Det är ju inte så att jag är direkt händig på sådana grejer, och trots allt ligger det ju lite avsides från allt och alla. Sen blir det ju allt ett litet rosa skimmer över allt nu på sommaren med trädgård, gräs, grillkvällar mm... Hm, funderar, men det blir nog inte mer än så....Ja, jag är nog helt enkelt för feg helt enkelt. Jag klarar inte rubba för mycket på min trygghet, och därmed slänga mig ut i det okända som jag inte vet något om...
Igår öste regnet ner som vanligt denna sommar och jag höll mig inomhus. Sov en del under dagen (hade jobbat), och mycket mer blev väl inte gjort än de där vanliga vardagsgrejorna man alltid gör.
Ikväll blir det däremot äntligen bilbingo:-) Jag har ju gått och trånat i flera månader efter detta. Antingen har det ju vart inställt när jag kunnat åka, eller så har jag jobbat. Idag blir det iallafall" åka av" , och jag hoppas på storvint;-) Ja, för drömma måste man väl kunna få göra lite, jag som aldrig brukar vinna på spel eller lotter;-).
I övrigt har jag lite små trevligheter på gång här frammåt, så livet känns ganska ljust. På fredag blir det antagligen en tur med grannen (Emmelie) till "Hasse på sjökanten" . Det var live-band under kvällen och de kallade det visst för "Allsång på Sjökanten". Kan bli riktigt skoj :-).
Ja, det är ett evigt springande på uteserveringar för mig just nu :-0 Jag som inte var ute en endaste gång förra året... Äh, jag unnar mig bara lite av livets goda just nu, försöker lära mig komma ut igen efter några år som sambo med krav och tider att passa jämt och ständigt. Min tid är här nu, det känns som att jag måste leva det ljuva livet lite igen:-)
Men nä, jag kan ju inte avslöja alla planer nu på en gång, då har jag ju inget att skriva om senare... Så därför hoppar jag in i duschen, och önskar er en trevlig kväll :-)
Idag på morgonen satt jag och bläddrade i tidningen på jobbet och får ögonen på ett litet hus. Vet inte varför, men jag blev så sugen. Jag har ju mer eller mindre lagt ner planerna på att ens flytta just nu, men något lockade mig med detta. Det blev ett besök in på Hemnet också, och jag blev inte mindre intresserad då. Huset (eller året-runt-sommarstugan), var precis ett sådant hus som jag skulle kunna tänka mig. Med en hundvänlig trädgård och skog bakom knuten. Lagom stort och helt okej iordninggjort inomhus.
Men jag vågar nog inte. För en gångs skull är det inte ekonomin som skrämmer mig mest, utan om jag skulle reda ut det. Vill jag verkligen sitta insnöad i skogen och inte kunna ta mig till jobbet om kvällarna. Skulle jag få lappsjuka nu när jag är van att ha hela stan runt mig? Vill jag skotta snö så ofta som det krävs efter de vintrarna vi haft de senaste åren nu? Reder jag ut om något går sönder/ behöver bytas? Vattenläckor, rör som fryser sönder, avlopp som sätter sig. Det är ju inte så att jag är direkt händig på sådana grejer, och trots allt ligger det ju lite avsides från allt och alla. Sen blir det ju allt ett litet rosa skimmer över allt nu på sommaren med trädgård, gräs, grillkvällar mm... Hm, funderar, men det blir nog inte mer än så....Ja, jag är nog helt enkelt för feg helt enkelt. Jag klarar inte rubba för mycket på min trygghet, och därmed slänga mig ut i det okända som jag inte vet något om...
Igår öste regnet ner som vanligt denna sommar och jag höll mig inomhus. Sov en del under dagen (hade jobbat), och mycket mer blev väl inte gjort än de där vanliga vardagsgrejorna man alltid gör.
Ikväll blir det däremot äntligen bilbingo:-) Jag har ju gått och trånat i flera månader efter detta. Antingen har det ju vart inställt när jag kunnat åka, eller så har jag jobbat. Idag blir det iallafall" åka av" , och jag hoppas på storvint;-) Ja, för drömma måste man väl kunna få göra lite, jag som aldrig brukar vinna på spel eller lotter;-).
I övrigt har jag lite små trevligheter på gång här frammåt, så livet känns ganska ljust. På fredag blir det antagligen en tur med grannen (Emmelie) till "Hasse på sjökanten" . Det var live-band under kvällen och de kallade det visst för "Allsång på Sjökanten". Kan bli riktigt skoj :-).
Ja, det är ett evigt springande på uteserveringar för mig just nu :-0 Jag som inte var ute en endaste gång förra året... Äh, jag unnar mig bara lite av livets goda just nu, försöker lära mig komma ut igen efter några år som sambo med krav och tider att passa jämt och ständigt. Min tid är här nu, det känns som att jag måste leva det ljuva livet lite igen:-)
Men nä, jag kan ju inte avslöja alla planer nu på en gång, då har jag ju inget att skriva om senare... Så därför hoppar jag in i duschen, och önskar er en trevlig kväll :-)
måndag 9 juli 2012
Hur ska detta gå då??
Jag har tappat stinget... Herregud, jag har utmanat mig med en tävling i dagarna. JAG ska plocka mest kantareller fram tills den 1 september jämförelsevis mot en gammal bekant jag inte pratat med på nästan 15 år.. Jag har redan förlorat, men det har jag absolut inte talat om för honom;-)!!!. Ja, för hur tänkte jag när jag utmanade just honom?? En person med 7 jakthundar, som knappt gör något annat än är ute i skogen och bygger jakttorn, jagar, vandrar, och som har tillgång till marker överallt.
Ha, ha, jämeförelsevis med människor som aldrig går ut i skogen, så hittar jag väl en del, men jag är en småplockare om man ser andras mängd. Jag har med andra ord gjort bort mig rejält när jag var kaxig;-) Men jag tar det med ro, jag fick ju upp lite kontakt med en gammal bekant igen:-)).
Ja, så idag for jag ut i skogen för att åter se om det växte något att tävla med. Efter att ha suttit en timme på balkongen idag på morgonen, så stog jag nämligen inte ut längre. Jag klagar absolut inte på att det var sol och varmt idag, men svetten rann så det såg ut som jag kom från duschen utan att ha torkat mig. Jag tog en snabbdusch och preparerade mig med myggspray och for iväg. Hade tänkt mig en fin dag med frisk luft, men det blev totalt misslyckat. Till att börja med hade jag med mig kameran. Jag gick och kollade efter blommor och fina objekt att ta kort på istället för svamp:-0...
Sen drog jag mig in där jag vet att det växer svamp, och hittade små ynkliga små svampar. som knappt kommit upp från jorden. De växer för sakta, och jag är rädd för att det har regnat så mycket att det just nu är för blött även för svampen...
Sist, men inte minst, så blev jag helt plötsligt tyngd av saknad till Troja. Det var här vi gick hela förra hösten, och det var här min bloggbild överst på sidan togs. Helt plötsligt var jag ensammast i hela världen utan henne vid min sida. Jag gick nästan och kollade efter henne mellan träden för att få se hur hon var femte minut hoppade fram och ville ha en godisbit innan hon vandrade vidare lite för sig själv. Tills nästa gång hon ville ha en godisbit (ja, det var så hon brukade göra när vi var i skogen).
Just denna skog bär med sig mycket minnen från vår tid, och jag minns även när vi (jag) gick vilse och bad henne ta oss till bilen. Hon förstog ordet, det visste jag. Jodå,vi kom till bilen med hennes hjälp, men en hund bryr sig inte om hur klumpig en människa är:-). Jag litade på hennes instinkt och följde henne bara. Hon tog oss både över blöta kärr, och täta skogsparti innan vi var framme vid bilen. Men hon hittade allt lilla pluttan:-)...
Nåja, efter en ganska misslyckad runda, hade jag väl ett par deciliter svamp i min påse. Inte mycket att skryta med, så de gav jag bort till grannen när jag kom hem. Äh, hade ingen lust att rensa, och jag har fortfarande svamp kvar i frysen sen förra året. Hon blev iallafall glad:-).
Innan jag for hemmåt tog jag svängen förbi min bror Magnus. Första gången jag var i deras nya hus och det var riktigt mysigt och hade potentsial (stavas?) till att bli riktigt fint. Dock hade förra ägaren kladdat och vart på allt med mindre flinka händer, så det var mycket att göra för att få det i skick igen. Magnus och Jenny hade precis gått på sin semester, och det kändes lite som att jag störde, så inget långt besök... Jag vet inte, jag kommer dom inte riktigt på livet hur jag än försöker "babbla" på och vara social själv. Synd, för man orkar inte försöka utan gensvar hur många gånger som helst...
Hemkommen igen nu under sen eftermiddag. Har fått i mig lite mat och ska bara ta ytterligare en kall dusch, för att sen försöka sova en stund. Jobb, vankas nu under natten igen. Två veckor kvar till semestern, låt det gå fort... Ha det gött, kram
Ha, ha, jämeförelsevis med människor som aldrig går ut i skogen, så hittar jag väl en del, men jag är en småplockare om man ser andras mängd. Jag har med andra ord gjort bort mig rejält när jag var kaxig;-) Men jag tar det med ro, jag fick ju upp lite kontakt med en gammal bekant igen:-)).
Ja, så idag for jag ut i skogen för att åter se om det växte något att tävla med. Efter att ha suttit en timme på balkongen idag på morgonen, så stog jag nämligen inte ut längre. Jag klagar absolut inte på att det var sol och varmt idag, men svetten rann så det såg ut som jag kom från duschen utan att ha torkat mig. Jag tog en snabbdusch och preparerade mig med myggspray och for iväg. Hade tänkt mig en fin dag med frisk luft, men det blev totalt misslyckat. Till att börja med hade jag med mig kameran. Jag gick och kollade efter blommor och fina objekt att ta kort på istället för svamp:-0...
Sen drog jag mig in där jag vet att det växer svamp, och hittade små ynkliga små svampar. som knappt kommit upp från jorden. De växer för sakta, och jag är rädd för att det har regnat så mycket att det just nu är för blött även för svampen...
Sist, men inte minst, så blev jag helt plötsligt tyngd av saknad till Troja. Det var här vi gick hela förra hösten, och det var här min bloggbild överst på sidan togs. Helt plötsligt var jag ensammast i hela världen utan henne vid min sida. Jag gick nästan och kollade efter henne mellan träden för att få se hur hon var femte minut hoppade fram och ville ha en godisbit innan hon vandrade vidare lite för sig själv. Tills nästa gång hon ville ha en godisbit (ja, det var så hon brukade göra när vi var i skogen).
Just denna skog bär med sig mycket minnen från vår tid, och jag minns även när vi (jag) gick vilse och bad henne ta oss till bilen. Hon förstog ordet, det visste jag. Jodå,vi kom till bilen med hennes hjälp, men en hund bryr sig inte om hur klumpig en människa är:-). Jag litade på hennes instinkt och följde henne bara. Hon tog oss både över blöta kärr, och täta skogsparti innan vi var framme vid bilen. Men hon hittade allt lilla pluttan:-)...
Nåja, efter en ganska misslyckad runda, hade jag väl ett par deciliter svamp i min påse. Inte mycket att skryta med, så de gav jag bort till grannen när jag kom hem. Äh, hade ingen lust att rensa, och jag har fortfarande svamp kvar i frysen sen förra året. Hon blev iallafall glad:-).
Innan jag for hemmåt tog jag svängen förbi min bror Magnus. Första gången jag var i deras nya hus och det var riktigt mysigt och hade potentsial (stavas?) till att bli riktigt fint. Dock hade förra ägaren kladdat och vart på allt med mindre flinka händer, så det var mycket att göra för att få det i skick igen. Magnus och Jenny hade precis gått på sin semester, och det kändes lite som att jag störde, så inget långt besök... Jag vet inte, jag kommer dom inte riktigt på livet hur jag än försöker "babbla" på och vara social själv. Synd, för man orkar inte försöka utan gensvar hur många gånger som helst...
Hemkommen igen nu under sen eftermiddag. Har fått i mig lite mat och ska bara ta ytterligare en kall dusch, för att sen försöka sova en stund. Jobb, vankas nu under natten igen. Två veckor kvar till semestern, låt det gå fort... Ha det gött, kram
söndag 8 juli 2012
Kurar...
Fy, som det regnar. Ska hela sommaren bli såhär, eller finns det någon möjlig chans att man kan få någon fin vecka på sin semester? Tycker synd om dem som redan haft sin semester och börja jobba imorgon:-( Är samtidigt glad över att jag själv, dels bara tagit 3 veckor och har sen semester i år. För hur trött jag än är på jobbet just nu, så känns det nästan som det kvittar att vara ledig om det ska vara såhär...
Men ändå. Jag har haft ett par trevliga dagar och haft, kanske inte fullt upp, men ändå haft en del att göra. Hade ju Björn på middag här i torsdags, och efter att han stuckit iväg igen, så var det bara till att sova en stund och åka till jobbet.
Under fredagen hade jag en sådandär "ick- sova-dag" igen. Var och handlade lite efter jobbet, åkte hem, garnerade smörgåstårtan och dammsög av här lite snabbt. Pappa och Eva var sen här och fikade i några timmar. Trevligt, och man får säga stort grattis till husköpet de gjort nu, och önska dem lycka till med allt. De kom nämligen hit precis efter att de vart och skrivit papprerna på banken. Inflytt om ett par veckor tror jag det var, men mitt i detta ska de visst utomlands också. Mindre bra planering kanske, då de tar över huset 2 dagar innan de ska åka bort;-)
Efter att de åkt hemmåt igen var det bara att ställa sig med nästa smörgåstårta. Egentligen gillar jag att göra sånt här pyssel, men jag får nog snart hitta på en ny variant av tårta. Börjar själv bli ganska trött på just denna sort nu, och eftersom den innehåller en jäkla massa räkor, så skulle det vara smidigt med en variant utan. Det är såååå tråkigt att stå böjd över diskhon och skala i flera timmar (jag överdrev bara liiite med tiden nu;-)...Ungefär som när man kommer hem från svampskogen och nästan vill slänga svampen för att det är så tråkigt att rensa..
Igår var det sen dags igen. Upp och hoppa för att garnera nästa tårta, diska av efter mig, och sen duka upp för nästa gäng. Jag hade räknat med att mamma och Krister skulle komma, men så ringde telefonen lite och det slutade med att både mormor, Björn, Sandra och Devin skulle komma också. Fullt hus i min lilla lägenhet, och Devin är väl inte i sin bästa ålder för mitt icke barnanpassade hem;-) Vågar knappt lämna honom några sekunder längre, för då hör man bara hur han kastar ljusstakar i golvet, eller river ut jord från blomkrukorna annat i något annat rum:-0....
Strax efter att de farit hemmåt kom Karin. En av mina äldsta vänner från tonåren. Människan bor i Vaggeryd. Vad kan det vara dit, kanske 3-4 mil. Och ändå, vi träffas knapptst mer än 1 gång om året. Det är tragiskt att det ska gå så långt mellan gångerna, och därför var det iallafall jättekul att få hem henne igår. Vi satt och tjötade i nästan 9 timmar på balkongen, jag med vin, hon med kaffe. Tände lite ljus, käkade smörgåstårta, chips och bara öste ur oss ord om allting här i livet. Mysigt! Tiden bara rusade iväg, och jag var smått chockad över att klockan redan var 01 när hon började prata om att det var dags att åka hemmåt. Ja, herregud, vi måste snart ses igen, vi har ju inte hunnit prata färdigt än;-) Men jo då, vi har bestämt att ses redan nu på semestern igen. Kul ska det bli, och då får det blir vin för oss båda:-))....
Idag var det däremot väldigt segt. Trött som sjutton när klockan ringde. Upp och fixade mat till farfar och sen iväg mot Forserum. Farfar var på gott humör, och han berättade att han skulle vara med i tidningen snart. Jag frågade lite på skoj vad han hade gjort nu?;-).. Kan inte annat än småle lite åt honom, han är helt oförutsägbar ibland... Det har tydligen vart en person hemma hos honom nu i veckan och intervjuat honom. Varför? Jo, för att han är ute och går så mycket !!!!!( vi snackar ett par, tre mil om dagen oftast). Ja, herregud, ett litet orginal är han allt, min lilla farfar. Ni som har smålandstidningen får hålla koll på måndag den 16:e. Det var då han sa att det skulle komma med i tidningen iallafall;-).
Hemkommen igen och regnet fortsätter att ösa ner. Jag tar mig en ordentligt lat dag igen och kurar ner mig med dator, telefon och tv i soffan. Mer krav på livet har jag inte dag, och faktiskt är det riktigt skönt nu efter att ha haft folk hemma nästan hela helgen:-) Egentid när den är som bäst, och trots det eviga regnandet så är det lite mysigt med lite tända värmeljus, en värmefilt och myskläder, utan krav på något och höra smattrandet mot rutan:-) Ha det fint på er
Men ändå. Jag har haft ett par trevliga dagar och haft, kanske inte fullt upp, men ändå haft en del att göra. Hade ju Björn på middag här i torsdags, och efter att han stuckit iväg igen, så var det bara till att sova en stund och åka till jobbet.
Under fredagen hade jag en sådandär "ick- sova-dag" igen. Var och handlade lite efter jobbet, åkte hem, garnerade smörgåstårtan och dammsög av här lite snabbt. Pappa och Eva var sen här och fikade i några timmar. Trevligt, och man får säga stort grattis till husköpet de gjort nu, och önska dem lycka till med allt. De kom nämligen hit precis efter att de vart och skrivit papprerna på banken. Inflytt om ett par veckor tror jag det var, men mitt i detta ska de visst utomlands också. Mindre bra planering kanske, då de tar över huset 2 dagar innan de ska åka bort;-)
Efter att de åkt hemmåt igen var det bara att ställa sig med nästa smörgåstårta. Egentligen gillar jag att göra sånt här pyssel, men jag får nog snart hitta på en ny variant av tårta. Börjar själv bli ganska trött på just denna sort nu, och eftersom den innehåller en jäkla massa räkor, så skulle det vara smidigt med en variant utan. Det är såååå tråkigt att stå böjd över diskhon och skala i flera timmar (jag överdrev bara liiite med tiden nu;-)...Ungefär som när man kommer hem från svampskogen och nästan vill slänga svampen för att det är så tråkigt att rensa..
Igår var det sen dags igen. Upp och hoppa för att garnera nästa tårta, diska av efter mig, och sen duka upp för nästa gäng. Jag hade räknat med att mamma och Krister skulle komma, men så ringde telefonen lite och det slutade med att både mormor, Björn, Sandra och Devin skulle komma också. Fullt hus i min lilla lägenhet, och Devin är väl inte i sin bästa ålder för mitt icke barnanpassade hem;-) Vågar knappt lämna honom några sekunder längre, för då hör man bara hur han kastar ljusstakar i golvet, eller river ut jord från blomkrukorna annat i något annat rum:-0....
Strax efter att de farit hemmåt kom Karin. En av mina äldsta vänner från tonåren. Människan bor i Vaggeryd. Vad kan det vara dit, kanske 3-4 mil. Och ändå, vi träffas knapptst mer än 1 gång om året. Det är tragiskt att det ska gå så långt mellan gångerna, och därför var det iallafall jättekul att få hem henne igår. Vi satt och tjötade i nästan 9 timmar på balkongen, jag med vin, hon med kaffe. Tände lite ljus, käkade smörgåstårta, chips och bara öste ur oss ord om allting här i livet. Mysigt! Tiden bara rusade iväg, och jag var smått chockad över att klockan redan var 01 när hon började prata om att det var dags att åka hemmåt. Ja, herregud, vi måste snart ses igen, vi har ju inte hunnit prata färdigt än;-) Men jo då, vi har bestämt att ses redan nu på semestern igen. Kul ska det bli, och då får det blir vin för oss båda:-))....
Idag var det däremot väldigt segt. Trött som sjutton när klockan ringde. Upp och fixade mat till farfar och sen iväg mot Forserum. Farfar var på gott humör, och han berättade att han skulle vara med i tidningen snart. Jag frågade lite på skoj vad han hade gjort nu?;-).. Kan inte annat än småle lite åt honom, han är helt oförutsägbar ibland... Det har tydligen vart en person hemma hos honom nu i veckan och intervjuat honom. Varför? Jo, för att han är ute och går så mycket !!!!!( vi snackar ett par, tre mil om dagen oftast). Ja, herregud, ett litet orginal är han allt, min lilla farfar. Ni som har smålandstidningen får hålla koll på måndag den 16:e. Det var då han sa att det skulle komma med i tidningen iallafall;-).
Hemkommen igen och regnet fortsätter att ösa ner. Jag tar mig en ordentligt lat dag igen och kurar ner mig med dator, telefon och tv i soffan. Mer krav på livet har jag inte dag, och faktiskt är det riktigt skönt nu efter att ha haft folk hemma nästan hela helgen:-) Egentid när den är som bäst, och trots det eviga regnandet så är det lite mysigt med lite tända värmeljus, en värmefilt och myskläder, utan krav på något och höra smattrandet mot rutan:-) Ha det fint på er
fredag 6 juli 2012
Smörgåstårta
En väldigt enkel och snabb smörgåstårta att göra, men som alltid går hem. Vet faktisk ingen som inte har gillat den, och jag har gjort en hel del av dem de sista åren. Jag har till och med fått en del "beställningar" mellan varven:-)
Smörgåstårta, ca 7-8 personer
1 pkt polarbröd (6 st halvor)
Fyllning:
500 gram keso
1 purjolök
4 kokta ägg ( + 1 till garneringen när man ändå kokar)
500 g skalade räkor
2 dl grädde
1/2 burk majonäs
1 tsk salt
smörgåsmargarin att bre på brödet
ev lite hackad skinka, men ej nödvändigt
Till garneringen (om ni gör en likadan som på bild:
ca 6-700 g oskalade räkor
1,5 citron
1 kokt ägg
ca 1 gurka
ca 2-3 tomater
några klickar stenbitsrom
dillkvistar (persilja om man så vill)
(sallad, vindruvor om man vill)
Koka äggen ca 7 min och spola i kallt vatten tills de svalnat. Skala och hacka dem i mindre bitar (typ två gånger i en äggskivare). Hacka under tiden räkorna i mindre bitar. Skölj och hacka hela purjolöken (även det gröna) i ganska små bitar. Vispa grädden ganska hårt och blanda sedan i lök, ägg, majonäs, keso, räkor och salt i en större bunke. (Tänk på att om du använder hackad skinka i, så är den salt i sig. Då kanske du inte behöver salta alls.) Rör ihop allt så det blandar sig ordentligt.
Bred smör på ena sidan av alla halvor av brödet, och lägg dem så de bildar tre cirklar. Lägg första cirkeln på en lagom stor plåt/form/bricka. Bred på 1/3 del av fyllningen. Lägg över nästa cirkel av bröd och bred på nästa lager med 1/3. Lägg sist på sista cirkeln av brödet, och fördela resten av fyllningen överst. Ta gärna lite av det sista av fyllningen och täck kanterna med, så får en fin yta på tårtan.
Garnera sen tårtan med resterande ingredienser efter eget smak och tycke.
Tips:
*Garnera tårtan efter egen fantasi, men snälla, använd handskalade räkor till detta. Det blir så mycket godare och ser finare ut för ögat, även om det tar lite extra tid.
*Gör alltid smörgåstårta en dag innan, så den hinner safta till sig ordentligt.
*Garnera gör man däremot samma dag den ska ätas, då grönsakerna annars blir väldigt tråkiga.
Smörgåstårta, ca 7-8 personer
1 pkt polarbröd (6 st halvor)
Fyllning:
500 gram keso
1 purjolök
4 kokta ägg ( + 1 till garneringen när man ändå kokar)
500 g skalade räkor
2 dl grädde
1/2 burk majonäs
1 tsk salt
smörgåsmargarin att bre på brödet
ev lite hackad skinka, men ej nödvändigt
Till garneringen (om ni gör en likadan som på bild:
ca 6-700 g oskalade räkor
1,5 citron
1 kokt ägg
ca 1 gurka
ca 2-3 tomater
några klickar stenbitsrom
dillkvistar (persilja om man så vill)
(sallad, vindruvor om man vill)
Koka äggen ca 7 min och spola i kallt vatten tills de svalnat. Skala och hacka dem i mindre bitar (typ två gånger i en äggskivare). Hacka under tiden räkorna i mindre bitar. Skölj och hacka hela purjolöken (även det gröna) i ganska små bitar. Vispa grädden ganska hårt och blanda sedan i lök, ägg, majonäs, keso, räkor och salt i en större bunke. (Tänk på att om du använder hackad skinka i, så är den salt i sig. Då kanske du inte behöver salta alls.) Rör ihop allt så det blandar sig ordentligt.
Bred smör på ena sidan av alla halvor av brödet, och lägg dem så de bildar tre cirklar. Lägg första cirkeln på en lagom stor plåt/form/bricka. Bred på 1/3 del av fyllningen. Lägg över nästa cirkel av bröd och bred på nästa lager med 1/3. Lägg sist på sista cirkeln av brödet, och fördela resten av fyllningen överst. Ta gärna lite av det sista av fyllningen och täck kanterna med, så får en fin yta på tårtan.
Garnera sen tårtan med resterande ingredienser efter eget smak och tycke.
Tips:
*Garnera tårtan efter egen fantasi, men snälla, använd handskalade räkor till detta. Det blir så mycket godare och ser finare ut för ögat, även om det tar lite extra tid.
*Gör alltid smörgåstårta en dag innan, så den hinner safta till sig ordentligt.
*Garnera gör man däremot samma dag den ska ätas, då grönsakerna annars blir väldigt tråkiga.
torsdag 5 juli 2012
Upppps!
Jag är väl galen, men nu jä****klar planeras det ordentligt! Idag fick jag mitt födelsedagspaket som jag beställt till mig själv i förrgår;-) En låda med en massa nya saker till en ny hund:-). Måhända att jag är galen till tusen, men gud vad roligt det är att planera för framtiden nu:-)
Ha,ha, snart måste någon hejda mig i mina planer på inköp, men just nu är det bara såååå roligt:-). Eftersom jag med bestämdhet vet rasen jag vill ha nu, och inte tänker ändra mig på det så, nu kan jag ju planera för allt, oavsett tiden det tar att vara i mål med valpen hemma. Jag vet storleken, jag vet på ett ungefär allt om vad jag behöver ha hemma för en valp och dess galna upptåg just då:-) Har köpt ett hushållsapotek (för hund), en valpbädd, lite valpleksaker och lite annat smått och gott.. Ja, jag känner mig helt galen, men det känns ändå så himla bra. Ge mig en valp i mitt liv, och detta snar.....,. Innan jag överköper mig helt!!!:-)
Annars....Är otroligt glad över mina fina växter som för en gångs skull ger en ordentig utdedlig på blommningen... Trots löss, spinn och annan ohyra den sista tiden, så frodas de på och blommar för fullt, trots alla medel de fått utstå..... Mest stolt är jag över min egen frösådda petunia, som visade sin första blomma idag:-) Knopparna är många, riktigt kul att se, och vilken härlig färg de fick:-)
Ha,ha, snart måste någon hejda mig i mina planer på inköp, men just nu är det bara såååå roligt:-). Eftersom jag med bestämdhet vet rasen jag vill ha nu, och inte tänker ändra mig på det så, nu kan jag ju planera för allt, oavsett tiden det tar att vara i mål med valpen hemma. Jag vet storleken, jag vet på ett ungefär allt om vad jag behöver ha hemma för en valp och dess galna upptåg just då:-) Har köpt ett hushållsapotek (för hund), en valpbädd, lite valpleksaker och lite annat smått och gott.. Ja, jag känner mig helt galen, men det känns ändå så himla bra. Ge mig en valp i mitt liv, och detta snar.....,. Innan jag överköper mig helt!!!:-)
Åhh, härliga , ljuva sommar...
Ha, ha, ännu ett inlägg för att "slippa" komma i säng:-). Nä, jag vill inte lägga mig än, solen skiner, fåglarna kvittrar och jag bara kan inte slänga igen dörren och krypa ner och sova:-).
Träffade Robert igår (och Camilla)... Robert, är Camillas hund, och vi hade en härlig förmiddag tillsammans igår. En tur runt Rocksjön, lite bad och lite bus på det. Vi avslutade det hela med lite kaffe på min balkong sen. Jag blev kär! Jag har ju träffat Robert innan förvisso. Troja och han lekte lite för väldigt många månader sedan nu, men då var han valp, och inget "särskilt" som utmärkte sig.
Men nu... Herregud! Vilken otroligt trevlig hund! Han hade ändrat sig så mycket sen jag sist såg han, och nu var han en ståtlig herre på hela 10 månader;-). Raserna kan man bara skratta åt, men hur lyckat kan det bli;-) Robert är verkligen en 5-vägskorsning, och det första jag frågade Camilla igår var om det var Schnauzer i honom. Han var svart, skäggig, och hade Schnauzerns långa "ögonhår" i ansiktet. Nej, ingen Schnauzer alls, men väl labbe, golden, pudel och bordercollier....Blandras i sitt bästa skick:-)
Jag är såååå glad i Camillas engagemang med att göra honom till "jobbarhund" inom psykiatrin. Han är numera "anställd" som "promenadhund"och sällskap, för de psykiskt sjuka vi båda jobbar med men inom olika "enheter" i kommunen ). Det kan öppna många vägar i framtiden för alla hundfrälsta och djurägare som har problem med hundvakt/dagis/passning när man är på jobbet:-). Hälp oss, ge din åsikt när tillfälle ges att få ha våra djur i vården! och samtidigt göra folk med problem/sjukdommar glada och nöjda. Det är bevisat, djur förbättrar hälsan!!!
Ha, ha, vilken päls, vilken go hund. Är helt kär, och otroligt glad att denne hund kommer bli min kommande valps "bäste vän". Nja, om de blir vänner återstår väl att se, men det är Camilla (och Robert) som är min framtida nattmatte/husse;-). Känns otroligt bra med en så cool hund, en bra vän, och en hem där hundar får vara hundar:-) Känner mig lyckligt lottad som får denna chans i mitt liv<3.
Vi har redan bestämt att "vi" ska fira nyår ihop nu. Jag, Camilla, Robert och "min skit" Inget hundra bestämt än, men troligtvis blir det att hyra en stuga ute i skogen och bara komma bort från raketer och folk (ska bara se om jag får ledigt från jobbet först, då nyårsafton inte är den populäraste natten att jobba på året, inte ens för en vikarie som raggar tider och pengar)...
Ahh, vad jobbigt det känns... Här sitter jag med mina drömmar och mål, men har inget att lägga fokus på...Blir det en valp? Faan, jag längtar mig tröttt, och trots att jag bett "min" uppfödare om hjälp att hitta en annan hund nu om det inte tar sig med hennes, så vet jag ju ingenting....Jag MÅSTE få ha en liten going snart. Det är inte samma sak att låna/vara hudvakt åt någon annans hund. Jag vill ha MIN lilla älskling, med allt vad det innebär med allt jobb och slit framöver<3....
Träffade Robert igår (och Camilla)... Robert, är Camillas hund, och vi hade en härlig förmiddag tillsammans igår. En tur runt Rocksjön, lite bad och lite bus på det. Vi avslutade det hela med lite kaffe på min balkong sen. Jag blev kär! Jag har ju träffat Robert innan förvisso. Troja och han lekte lite för väldigt många månader sedan nu, men då var han valp, och inget "särskilt" som utmärkte sig.
Men nu... Herregud! Vilken otroligt trevlig hund! Han hade ändrat sig så mycket sen jag sist såg han, och nu var han en ståtlig herre på hela 10 månader;-). Raserna kan man bara skratta åt, men hur lyckat kan det bli;-) Robert är verkligen en 5-vägskorsning, och det första jag frågade Camilla igår var om det var Schnauzer i honom. Han var svart, skäggig, och hade Schnauzerns långa "ögonhår" i ansiktet. Nej, ingen Schnauzer alls, men väl labbe, golden, pudel och bordercollier....Blandras i sitt bästa skick:-)
Jag är såååå glad i Camillas engagemang med att göra honom till "jobbarhund" inom psykiatrin. Han är numera "anställd" som "promenadhund"och sällskap, för de psykiskt sjuka vi båda jobbar med men inom olika "enheter" i kommunen ). Det kan öppna många vägar i framtiden för alla hundfrälsta och djurägare som har problem med hundvakt/dagis/passning när man är på jobbet:-). Hälp oss, ge din åsikt när tillfälle ges att få ha våra djur i vården! och samtidigt göra folk med problem/sjukdommar glada och nöjda. Det är bevisat, djur förbättrar hälsan!!!
Ha, ha, vilken päls, vilken go hund. Är helt kär, och otroligt glad att denne hund kommer bli min kommande valps "bäste vän". Nja, om de blir vänner återstår väl att se, men det är Camilla (och Robert) som är min framtida nattmatte/husse;-). Känns otroligt bra med en så cool hund, en bra vän, och en hem där hundar får vara hundar:-) Känner mig lyckligt lottad som får denna chans i mitt liv<3.
Vi har redan bestämt att "vi" ska fira nyår ihop nu. Jag, Camilla, Robert och "min skit" Inget hundra bestämt än, men troligtvis blir det att hyra en stuga ute i skogen och bara komma bort från raketer och folk (ska bara se om jag får ledigt från jobbet först, då nyårsafton inte är den populäraste natten att jobba på året, inte ens för en vikarie som raggar tider och pengar)...
Ahh, vad jobbigt det känns... Här sitter jag med mina drömmar och mål, men har inget att lägga fokus på...Blir det en valp? Faan, jag längtar mig tröttt, och trots att jag bett "min" uppfödare om hjälp att hitta en annan hund nu om det inte tar sig med hennes, så vet jag ju ingenting....Jag MÅSTE få ha en liten going snart. Det är inte samma sak att låna/vara hudvakt åt någon annans hund. Jag vill ha MIN lilla älskling, med allt vad det innebär med allt jobb och slit framöver<3....
Kökssysslor
Efter jobbet idag, for jag hem och satte igång att göra en smörgåstårta. I mina ögon låter EN smörgåstårta riktigt ynkligt, då jag säkert gjorde minst ett 10-tal förra året. Både min älsta brorsa Magnus, och farmor, bad mig göra dessa förra året. Då dels till farfars 90- års kalas och dels till Magnus 40-års fest. Var rätt trött på det hela då, eftersom båda fyllde år i februari, samtidigt som jag jobbade dagarna innan. Sandra var dessutom i 9-onde månaden med Devin, och var väl redan då på väg in i den kommande förlossningsdepressonen ( som kom sen) , och behövde mycket stöd och uppmuntran vid samma tillfälle...Det var en tuff period minns jag!
Men nu var det alltså en tårta det handlade om idag. Ska göra en till i morgon igen, men det känns lugnt iallafall. Ska ju få lite födelsedagsfirande nu i helgen av mor och far, så en tårta vardera. Jag vet att det kommer bli massor över, men inte kan man ställa fram en halväten tårta till dag två. Nä, det får bli två tårtor, och därmed en massa över!
Nope! Jag har frågat runt lite, är det någon som vill ha resterna;-). Björn (bror min), kommer och hämtar lite på söndag, och farfar ska få en bit då också. Någon mer som vill ha, så säg bara till, för här kommer det bli över massor???!!!:-) Någon som vill ha kaffe och "tårta" på söndag kanske?:-) Ej klar, ska garneras imorgon
Gjorde också en annan "miss" igår. Sist jag var hos farfar, så hade han mat i 4 dagar framöver. I dag skulle den vart slut, så jag hade planen instäld på att åka dit idag på fm för att fylla på. Offrade två timmar igår på matlagning åt honom. Förberedde allt väl med att skala potatis mm.
Ringde sen på kvällen för att tala om att jag skulle komma imorgon (idag), då farfar nästan skriker nej i luren... Ha, ha, då har han haft besök i dagarna, och vart och ätit hos andra, så han hade 3 dagars mat kvar, sa han. Jag sa inget, frös in det jag lagat, och lovat honom att komma på söndag istället. Dock var min skalade potatis kvar i kylen, så jag bjöd in brorsan på middag idag:-)
För javisst. Björn har nog inte fått "mina" köttbullar på ett par månader nu.. (tror han hade abstinens). Jag ringde igår och frågade: Vill du ha middag imorgon? Då jag talade om att jag ringt farfar, hade skalat potatis och behövde "hjälp" med att göra åt dem, så fick jag bara en fråga: Det blir väl köttbullar till? Ha, ha, vad go han är:-) Jag vet inte om mina köttbullar ens är något speciellt, men varenda gång jag bjuder hem honom, så är det bara mina köttbullar som det frågas efter. Det går inte bjuda honom på något annat, trots att jag faktiskt anser mig vara ganska duktig på annan mat också;-).
Ha, ha, väntar alltså in bror för lite köttbullemiddag idag:-) Kram
Men nu var det alltså en tårta det handlade om idag. Ska göra en till i morgon igen, men det känns lugnt iallafall. Ska ju få lite födelsedagsfirande nu i helgen av mor och far, så en tårta vardera. Jag vet att det kommer bli massor över, men inte kan man ställa fram en halväten tårta till dag två. Nä, det får bli två tårtor, och därmed en massa över!
Nope! Jag har frågat runt lite, är det någon som vill ha resterna;-). Björn (bror min), kommer och hämtar lite på söndag, och farfar ska få en bit då också. Någon mer som vill ha, så säg bara till, för här kommer det bli över massor???!!!:-) Någon som vill ha kaffe och "tårta" på söndag kanske?:-) Ej klar, ska garneras imorgon
Gjorde också en annan "miss" igår. Sist jag var hos farfar, så hade han mat i 4 dagar framöver. I dag skulle den vart slut, så jag hade planen instäld på att åka dit idag på fm för att fylla på. Offrade två timmar igår på matlagning åt honom. Förberedde allt väl med att skala potatis mm.
Ringde sen på kvällen för att tala om att jag skulle komma imorgon (idag), då farfar nästan skriker nej i luren... Ha, ha, då har han haft besök i dagarna, och vart och ätit hos andra, så han hade 3 dagars mat kvar, sa han. Jag sa inget, frös in det jag lagat, och lovat honom att komma på söndag istället. Dock var min skalade potatis kvar i kylen, så jag bjöd in brorsan på middag idag:-)
För javisst. Björn har nog inte fått "mina" köttbullar på ett par månader nu.. (tror han hade abstinens). Jag ringde igår och frågade: Vill du ha middag imorgon? Då jag talade om att jag ringt farfar, hade skalat potatis och behövde "hjälp" med att göra åt dem, så fick jag bara en fråga: Det blir väl köttbullar till? Ha, ha, vad go han är:-) Jag vet inte om mina köttbullar ens är något speciellt, men varenda gång jag bjuder hem honom, så är det bara mina köttbullar som det frågas efter. Det går inte bjuda honom på något annat, trots att jag faktiskt anser mig vara ganska duktig på annan mat också;-).
Ha, ha, väntar alltså in bror för lite köttbullemiddag idag:-) Kram
Jag vill ha semester NU!!!
Jobbat i natt. Är egentligen rätt trött och borde sova... Undrar ibland om jag är lämpad för nattarbetare överhuvudtaget:-0.. Ja, alltså, det är ju inte det att jag inte klarar av att jobba natt, men ibland undrar jag hur länge min kropp ska orka. Jag är nämligen en riktigt slarva med att ta hand om mig själv. Och sova, ja det gör jag när jag har tid och vill/ måste av ren utmattning. Jag har noll diciplin på mina sovtider. Ibland sover jag inte mer än ett par timmar på flera dygn, tar däremot gärna en tidig kväll när jag är ledig, och sover ut ordentligt istället. Sen är jag på det igen, återhämtningen är klar på något konstigt sätt... Jag vet att jag borde skärpa till mig med detta, men det är ju så mycket man vill hinna med på dagarna också...
Men jag vet inte... Kanske har jag en hel fantastisk återhämtningsförmåga. Jag har ju jobbat skift eller natt i nästan hela mitt yrkesverksamma liv, och det har ju fungerat ganska bra hitintills. Jag har inte haft en sjukskrivningsdag på nästan 7 år, om man bortser från när jag bröt foten för ett par tre år sedan. Då var jag hemma ca 6 veckor, men var ju inte sjuk i den bemärkelsen på det sätt som kallas sjukdom. Var också hemma ett par dagar då farmor dog förra året, men det var ju mer pga att vaka vid dödsbädd och vara ett stöd för farfar sen. Jag var ju inte sjukskriven, utan mer "ledig" för vård av anhörig/dödsfall i ett par dagar.
Ja, ja. Just nu är jag sååååå trött på jobbet. Har inget att klaga på alls egentligen. Vi personal har det jättelugnt just nu, då flera klienter är inlagda på Ryhov och en del är hemma på "sommarsemester" hos anhöriga. Det låter väl elakt att säga, men det gör väldigt mycket på arbetssituationen, att en del av dessa är borta. Allt är betydligt mer lugnt och stilla än vanligt...Men ändå, jag bara längtar efter lite semester just nu, och vill slippa tänka "psyk" under några veckor. Få min hjärna att reparera sig från allt tjat, hallucinationer, schitzofreni, skrik, bråk, konflikter och udda beteenden. Puh, vad är det jag jobbar med egentligen, inte konstigt att man blir folkskygg mellan varven??!!
2, 5 vecka kvar, sen säger jag hejdå på 3 veckor! Ska bli så skönt!!!
Men jag vet inte... Kanske har jag en hel fantastisk återhämtningsförmåga. Jag har ju jobbat skift eller natt i nästan hela mitt yrkesverksamma liv, och det har ju fungerat ganska bra hitintills. Jag har inte haft en sjukskrivningsdag på nästan 7 år, om man bortser från när jag bröt foten för ett par tre år sedan. Då var jag hemma ca 6 veckor, men var ju inte sjuk i den bemärkelsen på det sätt som kallas sjukdom. Var också hemma ett par dagar då farmor dog förra året, men det var ju mer pga att vaka vid dödsbädd och vara ett stöd för farfar sen. Jag var ju inte sjukskriven, utan mer "ledig" för vård av anhörig/dödsfall i ett par dagar.
Ja, ja. Just nu är jag sååååå trött på jobbet. Har inget att klaga på alls egentligen. Vi personal har det jättelugnt just nu, då flera klienter är inlagda på Ryhov och en del är hemma på "sommarsemester" hos anhöriga. Det låter väl elakt att säga, men det gör väldigt mycket på arbetssituationen, att en del av dessa är borta. Allt är betydligt mer lugnt och stilla än vanligt...Men ändå, jag bara längtar efter lite semester just nu, och vill slippa tänka "psyk" under några veckor. Få min hjärna att reparera sig från allt tjat, hallucinationer, schitzofreni, skrik, bråk, konflikter och udda beteenden. Puh, vad är det jag jobbar med egentligen, inte konstigt att man blir folkskygg mellan varven??!!
2, 5 vecka kvar, sen säger jag hejdå på 3 veckor! Ska bli så skönt!!!
onsdag 4 juli 2012
Fortsätter
Ja, nu är jag tillbaka igen:-) Blev ett snabbt avslut igår, då jag mitt i skrivandet fick besök av Emmelie (grannen). Hon bjöd upp mig på lite fest, samtidigt som hon var och hämtade sin post som ALLTID kommer till mig. Jag fick snabbt slänga mig i duschen och sen traskade jag upp två våningar. Därav att jag inte hann avsluta riktigt här igår..
Ja, det här med hennes post...Jag förstår att det kan vara lite snurrigt, då vi båda heter E Andersson och bor i samma trappuppgång, men förra veckan hörde jag när brevbäraren kom, och var ute och pratade med honom. Jag sa som det var, jag får Emmelies post var eviga dag, och det vore bra om ni känner till att vi är två med nästan samma namn här. Det funkade tydligen inte, då jag redan nästa dag fick hennes post igen, och igen och igen. Det är väl ingen katastrof i sig, men lite smått irriterande att alltid behöva springa upp dit varje dag, jag vet ju inte hur viktiga papper hon får med posten...
Iallafall. Kvällen igår avslutades alltså med lite "party". Trevligt att träffa lite nytt folk, och igår var det ett gäng från kriminalvården som var bjudna. Jättetrevliga allihopa, men lite utanför känner man sig ändå. Det blir ju alltid lite "interna" skämt och skratt med folk som redan känner varandra. Det blev iallafall en trevlig avslutning på dagen, även om festen inte var ämnad för mig egentligen;-).
Idag är det annars slut på ledigheten igen. Två nätters jobb väntar nu, och imorgon ska jag försöka att både hinna med farfar och slänga ihop en av smörgåstårtorna till fredagens besök av pappa och hans dam. De ska förresten skriva papprerna på huset på fredag, så nu är det nära med flytt. Jag tycker det ska bli kul att få pappa lite närmre, och jag ser även fördelarna med en trädgård att kunna utnyttja lite ibland. Att den var inhägnad med staket nästan hela vägen runt, låter bra för en liten vovve också;-). Det ligger dessutom en pol i trädgården, och det gör ju inte saken mindre attraktiv direkt;-)
Avslutar här idag med lite foton från min skogspromenad igår. Kram på er
Ja, det här med hennes post...Jag förstår att det kan vara lite snurrigt, då vi båda heter E Andersson och bor i samma trappuppgång, men förra veckan hörde jag när brevbäraren kom, och var ute och pratade med honom. Jag sa som det var, jag får Emmelies post var eviga dag, och det vore bra om ni känner till att vi är två med nästan samma namn här. Det funkade tydligen inte, då jag redan nästa dag fick hennes post igen, och igen och igen. Det är väl ingen katastrof i sig, men lite smått irriterande att alltid behöva springa upp dit varje dag, jag vet ju inte hur viktiga papper hon får med posten...
Iallafall. Kvällen igår avslutades alltså med lite "party". Trevligt att träffa lite nytt folk, och igår var det ett gäng från kriminalvården som var bjudna. Jättetrevliga allihopa, men lite utanför känner man sig ändå. Det blir ju alltid lite "interna" skämt och skratt med folk som redan känner varandra. Det blev iallafall en trevlig avslutning på dagen, även om festen inte var ämnad för mig egentligen;-).
Idag är det annars slut på ledigheten igen. Två nätters jobb väntar nu, och imorgon ska jag försöka att både hinna med farfar och slänga ihop en av smörgåstårtorna till fredagens besök av pappa och hans dam. De ska förresten skriva papprerna på huset på fredag, så nu är det nära med flytt. Jag tycker det ska bli kul att få pappa lite närmre, och jag ser även fördelarna med en trädgård att kunna utnyttja lite ibland. Att den var inhägnad med staket nästan hela vägen runt, låter bra för en liten vovve också;-). Det ligger dessutom en pol i trädgården, och det gör ju inte saken mindre attraktiv direkt;-)
Avslutar här idag med lite foton från min skogspromenad igår. Kram på er
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)