Närmar sig påsk

Idag på morgonen for Troja och jag till Forserum igen. Hoppade över att ens tänka på farfar och körde ett snabbt "rejs" i skogen med hunden. Kände att jag behövde komma ut lite idag och bara flumma iväg lite i tankarna. En runda i skogen i ganska kyligt väder avklarades ,och sen bar det snabbt hem igen. En onödig bensintur egentligen,men vad faan,jag behöver andas lite och Troja behöver spinga.

 Har hunnit dammsuga och torka golv efter det, och har nu  (redan)gett upp dagens duktighetssyndrom. Har jobbat i natt,är trött och lite frusen,samt förtjänar lite ledigt:-)

Har suttit på balkongen en stund medans jag tjatade med en kollega i telefon. Det är ett ganska intressant fenomen egentligen.

"Vi" kollegor som jobbar natt,jobbar ju aldrig tillsammans. Vi träffas oftast inte mer än ca 1 gång i månaden på våra så kallade nattmöten (personalmöte),men ändå är man på något sätt mer nära dessa kollegor än vad man är med dagpersonalen. De som man ändå träffar oftare,har en hel del av deras journätter ihop med, och som man faktiskt "snackar" en del med vid varje pass och skiftbyte.

Jag tycker ändå det är superskönt att ha mina nattkollegor brevid mig. De ser oftast saker på samma sätt,där dagpersonal inte har en aning om hur saker funkar på natten...

Satt därför och pratade en lång stund med min kollega Jannie idag. Inte nog med att hon är en nattkollega,så känns det så oerhört skönt att ibland få prata av sig. Det finns ibland problem och saker jag inte skriver om här,då de känns allt för personliga, allt för intima och privata för att omge världen med. En del saker kan skada andra människor, och man vill inte skylta öppet med allt (trots att jag oftast är på gränsen till att göra det här många gånger). jag är öppen och ärlig i mina inlägg,men vissa saker är för privata att dela med sig av.

Därför känndes det skönt och befriande idag,att delge drömmar och mål i livet till en person som egentligen inte tillhör mitt "privata". Nu är Jannie både en vän och kollega,men hon är ändå inte en person som finns dagligen i mitt liv. Hon är en person jag kan umgås med,ha kul ihop med och som jag tycker om. Men hon är ändå inte en person som finns i min "innersta krets" och som"skvallrar" och känner de andra jag umgås med. Ibland behöver man ventilera lite, och ofta vet man inte vem man ska vända sig till för att inte få "skiten" tillbakaslängt"i ansiktet sen. Vem,förutom skötare inom jobbet förstår vad man pratar om? Vem av alla människor kan ge perspektiv och en åsikt om klienter,arbete och lite psykologiska aspekter och dess problem om inte en kollega?

Jag vet att du läser här inne Jannie,och jag ger dig ett tack och komplimanger för att att jag får prata av mig lite,jag behöver det.. .Du vet själv vad det handlade om idag,men det behåller vi för oss själva just nu;-)....

Klockan tickar ändå på. Hunden ska ut igen och jag ska fixa till lite middag. Är nöjd över att jag är ledig ett par dagar till nu innan påskhelgen börjar. Har pyntat lite ris,men i övrigt blir det inget påskfirande här i år. Allt detta "pyntandet" känns onödigt när man jobbar hela helgen. Har ställt fram en tupp och höna på köksbordet och satt fjädrar i riset. Det är min påsk det;-)

Ska dock snart fundera på om inte mina påskfirande kommer bli betydligt trevligare i framtiden. Vad sägs om en rejäl påskmiddag,med pynt,påskägg,massa mat,vänner och lite snaps till sillen;-) Man har,så länge man lever,en tid  på sig att kunna fixa  fram nya traditioner på... :-)