Fotopromenad

Äntligen är kameran nyladdad igen och jag fick med den ut på en härlig morgonpromenad idag. Tog det superlugnt idag och var ute nästan 2 timmar på den runda som brukar ta ungefär 1:-).

Det är så himla gott att hitta de här dagarna där man inte jagar tiden. Önskar jag kunde hitta den där knappen som man bara kan trycka på och bara vara lugn. Det jagas runt för mycket i mitt liv helt enkelt.. Något som bara blir, fast jag avskyr det! Känns som att klockan alltid är min fiende. Varför? Inget blir bättre av att stressa..

Solen sken från en klarblå himmel. Fåglarna kvittrade och små blommor blev till färgklickar i det torra och knastrigt bruna fjolårsgräset. Hararna skuttade runt mig i parningslekens dans. Våren är den tiden på året där man verkligen från dag till dag ser hur saker frodas och växer. Ett hopp om att det ännu kommer en sommar,ett hopp om att djur och natur fortsätter sin cykel,utan att bry sig om att  vi människor strävar efter  mer och mer i våra liv.

Hur många gånger vänder vi vår blick mot himmelen när vi är ute? Ser vi att den är blå,ser vi att det finns liv där uppe? Ser vi ens den ganska stora kråkan som mästerligt sitter där uppe och blickar ut?

Går vi bara förbi de nyuppkomna blommorna och ser inte att de lyser för just dig,att de ger just dig lite vackra färger att njuta av?

Idag såg jag allt. Jag njöt av det och det känns bra. Man glömmer så lätt allt som är gratis. Man strävar efter pengar,strävar efter att äga och ha.

 Efter att ha gnetat och snålat med min ekonomi nu ett bra tag,så har jag lärt mig en sak om mig själv. Jag blir inte lyckligare av att köpa en massa prylar jag inte behöver. Visst kliar det i fingrarna varje gång man ser något fint i en affär,men då jag satt köpförbud på mig själv,har jag också insett att jag inte behöver det som jag trodde jag ville ha. Inte blir man lyckligare av att ha en fin tröja hängandes i garderoben. Inte blir man heller lycklig av att köpa en massa prylar bara för att de är fina.

Motsäger mig själv,då jag ändå har ett mål i framtiden om att göra just det. Alltså köpa prylar..Men det går att vända och vrida på allt. I åratal (hela mitt liv) har jag köpt tex billiga kläder. Man känner sig "fin" en gång,sen har tvättmaskinen missfärgat eller ändrat klädernas form till en trasa.

 I framtiden strävar jag efter kvalite,både på material och i livet. Ett annat exempel är min hund. Hon är otroligt älskad, som hon är, men i "kvalitetstänket"kanske en dyrare hund (med exemplarisk avelsstam i generna) blir ett bättre köp?! Allergier och sjukdommar är inte roligt att handskas med dagligen, och om jag någon gång i framtiden ska skaffa en ny hund,vill jag inte ha tillbaka de problem vi haft idag med Troja. Troja kostade 2500 kr att köpa, billigt för en underbar hund,men också ett liv fyllt med problem. En renrasig "bra" hund ligger på närmare 15 000 kr idag. Jag älskar Troja,men jag säger det igen,jag betalar gärna 15 000 kr för en frisk hund i framtiden,för att slippa de jobbiga perioder vi har gått igenom hitintills med alla allergier,mediciner och hud/pälsproblem. Men visst är hon underbar min lilla prinsessa?

Missförstå mig rätt. Jag har en dröm om framtiden,där jag inreder mitt hem efter min personlighet. Där jag hittar ett hem att trivas i. Inte för att ha statusprylar,men för att det ska bli ett boende där jag trivs och kan fortsätta leva mitt liv efter mina drömmar. Det är det jag snålar och gnetar för idag,och på vägen fram hoppas jag att jag hittar det jag söker,både i form av lugn och tillfredställelse. Pengar spelar in,det går inte att förneka. För att hitta det just jag vill i livet,så kan man inte vara fattig. Jag vill ha ett hem där drömmar går att förverkliga. Det kostar, oavsett om det handlar om en hundvalp,en perfekt lampa eller bara ett boende där man kan må bra...

Men återigen till naturens under. Jag har sett det innan,men delger er nu med en bild. Är det två veckor sedan jag planterade mina frön? Såhär har det gått:-) De växer...

Även påskriset har blivit pyntat med lite fjädrar igår. Känns alltid lika konstigt att göra en massa saker för ingen! Sambon far väl iväg till sina föräldrar i helgen,och jag ska jobba. Vem ser mitt påskris,vem bryr sig om ifall  jag pyntat något?

 Nä,i år är jag helt oinspirerad till allt vad påsk heter. Varför anstränga sig för något som ingen bryr sig om? Jag kommer antagligen sova bort en stor del av helgen,ska till farfar en dag där i mellan,men sen då? På måndagsmorgonen när påsken är så gott som över,går jag av mina helgpass och då ska "pyntet" ut igen...

Förra året bjöd jag in Svens syster med barn för lite påskbuffe. I år,när det egentligen bara är idag kvar av min ledighet,känns det inte lika kul. Inte behöver man väl göra en stor påskbuffe för sambon och mig? Hade han vart intresserad av att hjälpa till,eller iallafall uppskattat det,så kanske,men nu... Nä,det kvittar. Idag serverar jag lasagne på middagsbordet och funderar på hämtpizza till kvällen... Återkommer säkert i helgen,men önskar ändå alla lediga och glada bloggläsare en glad och härlig påsk:-)