Jag,som funderat ganska mycket på livet i mina dagar,har svårt att hitta en balans som vi svenskar kallar lagom. Ni vet när man portionerar ut jobb,krav,intressen och vänner med att ta hand om sig själv,leva i nuet och ta saker med ro. Att hitta en mjuk väg att vandra fram på dagligen, där man kan glädjas åt små saker i vardagen ihop med att lyxa till det ibland för att få extra guldkant.Alla har vi krav på oss,men måste vi igentligen hinna allt? Vem bestämmer över våra liv?
De flesta har ju ett jobb att sköta och visst har man lite andra åtaganden i livet,som tex att man ska äta,sova och städa lite ibland. Man behöver betala lite räkningar någon gång i månaden, och naturligtvis lite andra småsaker som man mer eller mindre är tvugen att göra för att kunna leva ett normalt liv. Men sen då?
Måste man ha det snyggt och rent omkring sig varje dag? Måste man diska efter varje måltid? Måste man tvätta så ofta,eller kan man använda de kläder som är rena i garderoben trots att de inte tillhör de få favoritplaggen man älskar mest? Måste man vara tillgänglig på mobil och dator 24 timmar per dygn? Måste man handla varje vecka trots att frys och kyl är fulla med mat? Måste man säga ordet ja,när man inte vill? Måste man vara glad jämt?Måste man vara duktig?Jag har svaret: Man behöver faktiskt inte!!!! Hur kan jag ha svaret klart och inte förstå det själv?
Jag lever som en duracellkanin för det mesta. Det ska hända saker hela tiden,det ska gå snabbt och gud nåde en själv om man är trött,då kämpar man bara på tills batterierna tar slut totalt... Därefter tar man smällen. Gör ingenting,lägger batterierna på laddning och kör igen när det är fulladdat. Jag måste vara helgalen. Varför inte låta batterierna få jobba lite lugnt hela tiden. De räcker så mycket längre då.Dessutom borde man kunna småladda dem lite varje dag,så tar de aldrig slut ens.. Balans mina vänner,hur gör man??? Borde det inte vara ganska enkelt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar