Har haft ännu en ganska lugn natt på jobbet. Är hemkommen,har rastat hunden och förberett middagen. Börjar känna mig riktigt seg i huvudet (mer än vanligt!) och ska snart krypa ner under duntäcket och drömma mig bort en stund. En natt kvar,sen är även jag ledig över helgen och får ta igen lite sömn:-). Jag vet att mitt extrajobb är helt frivilligt,men det känns ändå i hela kroppen att det sliter lite. Har dock nästan alltid en go känsla i kroppen när man går hem på morgonen och det tror jag är det viktigaste av allt. Att trivas med sina kollegor/arbete och få njuta av deras sällskap en stund innan man går hem till sitt igen.
Idag är det grått ute och ett lätt duggregn faller över staden.Är ändå glad över att det inte kom mer snö som de sa på väderprognosen och njuter faktiskt lite. Regn passar utmärkt till hundpromenader då ingen verkar vilja gå ut. Det är ganska njutningsfullt att lulla runt för sig själv medan hunden springer av sig och är nöjd och belåten sen. Fortfarande förstår jag dock inte varför folk struntar i att gå ut med sina hundar om det är dåligt väder. För mig finns inga ursäkter,har man djur så tar man hand om dem oavsett väder. Det finns kläder om det är regnigt eller kallt!
Funderar vidare på om jag är social eller en enstöring! Kan man vara både och? Jag älskar att umgås och träffa folk,men ingen njutning är så stor som när jag får vara helt ensam,få tänka fritt och allt är tyst runt omkring. Måste vara en bra egenskap för mig själv att kunna hantera båda utan att lida nämnvärt :-).Jag vet folk som hatar att vara själva/ensamma. Måste vara jättejobbigt att känna den känslan och vara så beroende av andra hela tiden. Ensam är inte alltid stark,men nog underlättar det själva livet att kunna vara stark i sig själv ändå?
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar