Eftersom jag rätt ofta vandrar ut,så händer det att jag hittar en del saker folk har tappat. Är faktiskt ärlig när det gäller värdesaker,men hittar ibland även "små grejer" som jag tar till vara på själv.
Bla annat har jag hittat några tjugolappar,en fin filt (som Devin fick),ett par solglasögon(till Devin),samt även en barnvagnsleksak som jag tagit till vara på.
Men det var om de andra sakerna jag tänkte skriva om. Det var inte så länge sedan jag hittade en bilnyckel som jag var hos polisen med. Inte ens ett tack fick man av dem. Med orden "Den tar jag hand om",så åkte jag hem igen. Inte för att jag ville ha något tillbaka,men kanske ett vänligt ord om att det var snällt att jag bemödade mig med att komma dit med den.
För en vecka sedan hittade jag en telefon. Då jag hade samma operatör som telefonen,satte jag i mitt batteri och mitt sim-kort för att ta reda på ägaren. Hittade i telefonen en kontakt som hette mamma,så jag skickade iväg ett sms om att jag hade telefonen och att de kunde ringa mig. Mamman ringde och bekräftade att det var dottern telefon och jag sa att det bara var att hämta den när de ville. Slå en signal bara,så möts vi någonstans i närheten...Hon sa förvisso tack,men sen helt tyst efter det. En vecka har gått och ingen har velat komma/ringa för att hämta den...
För något år sedan var det även då en upphittad telefon i mitt ägo en stund. Här kom jag inte in i telefonen,så jag väntade på att det skulle ringa till den,vilket det också gjorde sen. Jag förklarade läget,gav mitt nummer och bad att de skulle säga till ägaren var den fanns. Han ringde upp och vi träffades nästa dag för byteshandel. Inte heller här ett litet tack för hjälpen!
Nåja,jag är nöjd över min insats, och hoppas sakerna har kommit till rätta. Det jag tycker är trist är att folk inte kan visa lite tacksamhet för att man faktiskt anstränger sig för att de ska få tillbaka sina saker. Nej,jag snackar inte om hittelön,(det kräver jag inte),bara ett tack för din insats av att vara ärlig och hjälpsam......Otacksamhet är världens lön,eller hur går ordspråket?
1 kommentar:
Fanken va bittert! Du måste ha träffat på några rediga rötna människor. Jag hittade en kamera på tåget för tre år sen. Med hjälp av polisen fick jag tag i ägarna. En liten tjej som varit på skolresa och använt kameran. Hela familjen jublade i telefonen när jag ringde, sen fick jag ett kuvert med posten. I det låg världens gulligaste kort och en biocheck. Ge inte upp engagemanget, snart kommer karma och tackar dej.
Skicka en kommentar