När drömmar bli sanna.

Igår blev det inte mycket gjort alls. Var slö och trött, gick mest omkring och var lite rastlös. Jag vet inte, men allt känns lite konstigt. Jag borde skrika av glädje, hela mitt resterande liv har precis börjat, och jag har så otroligt mycket att se fram emot nu. 

Ändå känns det så annorlunda i kroppen. Jag har ju några saker jag drömt om sen mycket länge tillbaka. Nu har jag dem alla i min hand inom en snar framtid. Det borde göra mig överlycklig, jag känner mig bara förvirrad.

Jag har drömt om att bli av med mitt lån på banken, men inte vetat hur jag skulle kunna få fram några pengar. Snart kan jag gå dit och göra mig skuldfri, tack vare pappas generösa sinne. Känns otroligt skönt förstås.

Jag har drömt om att inte behöva vända på varje krona när lönen kommer. Att slippa vara orolig för dyra vetrinärräkningar, att något oförutsett ska hända. Nu behöver jag inte det snart. Tvärtom kommer jag ha mer pengar över varje månad än vad jag någonsin drömt om. En otrolig frihet (men under ansvar så klart). Men blir jag lyckligare av det ,kommer då frågan malande?

Att Troja gick bort var förstås ingen dröm på något sätt. Men jag har ändå tänkt på den dagen när hon inte finns mer. Då jag skulle jag kunna planera ett bra hundköp. Få leva ut mina drömmar med en förhoppningsvis frisk och glad ny liten krabat som jag kan gå kurser och arbeta lite mer med. En valp, och lyckan att få vara med från början och prägla. Även den saken ligger nu i mina händer att kunna göra möjlig. Jag sitter på måfå vid datorn, kollar in kennlar, men är ändå osäker. Vilken hund kommer det bli, vad letar jag efter, bör jag läsa in mig mer på raser innan jag bestämmer mig? Vilka kennlar är bra, vilka har kullar planerade till hösten? Är de hundarna ens parade än om det ska passa in i min tidsplan i höst?

Och en bostad. Ett köp som jag länge velat göra. Men det har inte vart mölighet till det, då pengarna och lånet vart problemen som stått i vägen. Även där har jag nu en lösning och valmöjlighet framöver. Efter att ha tittat på Hemnet nästan dagligen i ett års tid, så går jag knappt in där längre. Jag vet ju inte vad jag vill bo, var jag skulle trivas bäst ....

Herregud, jag har lyxproblem!! Trodde aldrig att lilla jag skulle få det, och nu är jag nog helt enkelt i chock.

Eller kan det vara så att drömmar ska vara orealistiska för att de ska räknas som drömmar? Jag menar, när dessa saker nu ligger i min hand inom en snar framtid, vad ska jag då drömma om sen? När man har det man vill ha? Kommer det fler drömmar då? Vad ska jag ha för mål med min framtid? Visst kommer hela mitt liv bli lbetydligt ättare framöver, men pengar är verkligen inte allt.

Jag vill ju bara vara jag, leva i nuet, och vara nöjd med mitt liv. Vad krävs för att man ska känna så?