Ibland bara ramlar saker på plats:-) Som om det vore det mest självklara av allt, så hur kommer det sig att jag inte förstått mitt eget bästa förrens nu?
Jag har bestämt mig för en liten Schnauzer-vovve. Som jag har velat fram och tillbaka, och för bara några dagar sedan mailade jag en uppfödare på Kromfohrländer istället :-0....
För att försöka göra en lång historia någorlunda kort, så vet ni ju att jag mailat med en kvinna som ju erbjöd mig en valp för en tid sedan. Det var ett så fint erbjudande att jag var mållös i flera dagar. Men jag velade ju fram och tillbaka lite ändå. Jag gillade ju denna kvinna så mycket, och jag var rädd för att det var därför jag blev lite extra påverkad av hennes ord. Jag ville ju bestämma själv vilken hund jag ville ha, inte bli påverkad av någon så att jag "tog" en hund bara för att slippa vara utan så direkt efter Troja.
Nu visade det ju sig att tiken inte var dräktig, och jag blev ju då både lite glad och besviken. Nu fanns inte chansen att bli påverkad, samtidigt som det naturligvis kändes tråkigt. Kvinnan skrev ett mail och berättade att ville jag vänta, så skulle hon para vid nästa löp igen. Nja, det kändes som jag skulle få vänta en hel evighet, så det känndes inte så kul alls. Och man vet ju aldrig, kanske skulle det inte "ta sig" då heller och hur länge skulle man då få vänta...
Vidare var jag sen inne och kollade olika kennlar på nätet. Hittade en kennel som skulle ha valpar i år, och jag slängde iväg ett mail till henne i bara farten. Blev lite besviken när jag fick ett ganska stramt svar tillbaka, och det kändes inte alls bra.
Hon ville träffa mig för "granskning" och därefter bestämma sig för om jag var en intressant valpköpare överhuvudtaget. Jag skrev tillbaka att visst kan vi ses, närsom, då hon inte bodde så jättelångt borta. Fick ett kort svar tillbaka att hon var upptagen i några veckor nu. Allt känndes lite olustigt, men jag tänkte att det kanske var såhär det var att köpa hund, vad vet jag om det ?!
Men så fick jag igår veta, att den första kvinnan ska para en annan tik redan nu i sommar. Jag bara kände direkt, jag vill ju detta:-).
Nu är det ju inte uppfödaren man ska leva med, men den andre fick jag en dålig magkänsla av. Det är väl klart att det ska kännas rätt även med uppfödaren. Hur ska man annars kunna lita på att de är seriösa, och att man har någon att vända sig till om det skulle vara något man undrar?
Och jag vet nu, denna kvinna är rätt för mig (ha,ha, det låter som jag pratar om en kärlekshistoria). En underbart snäll och go människa som tar hand om sina djur och älskar dem på allra bästa sätt. Hundar präglas av människor, och mamman till de eventuellt kommande valparna är ju redan präglad av en underbar människa.
Det är klart att det är hon jag ska köpa hund av. Så lätt och naturligt val nu när poletten äntligen ramlade ner och slog mig i huvudet ;-) Kalla det ödet eller vad som helst, hon måste ha kommit in i mitt liv av en anledning:-).
Efter den mailkontakt vi haft, så tror jag att jag är godkänd även av henne (det är vad hon säger iallafall). Nu längtar jag efter att få åka ut till henne och träffa både henne och alla hennes hundar, och nu får jag hoppas vidare på att JAG överensstämmer med bliden hon fått av mig:-).
Nu har jag börjat längta också. Nu vet jag ju nästan vilken hund det blir om allt går som det ska...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar