Hur fel kan allt bli???

Jag upplever världen som konstig. Jag har sagt det innan,men folk verkar leva i en helt annan värld än mig. jag blev överaskad (positivt) när jag skrev en statusuppdateringpå faceboock för ett par dagar sedan. Jag skrev något om att jag alltid  hamnar i diskussioner med folk som inte tänker som mig,och att jag tänker annorlunda. Jag får flera svar av underbara människor som hyllar mig för att jag är jag och att jag ska stå upp för mig. Jag blev naturligtvis glad över detta,men samtidigt handlade det inte alls om vad de trodde. Min statusuppdatering hadlade om att jag gjort mig "osams"/hade en annan åsikt på det nätforum jag brukar vara med i och diskutera.Misstolkning,men jag kunde inte "avslöja" det hela på fb,då de som svarade hade helt andra tankar än jag om vad det handlade om....

Det har vart helg nu och jag har levt "syndigt". Käkae pizza i frdedags(en halv)  och drog i mig ett par glas vin OCH lite chips igår (lördag) Vågen har med andra ord inte rört sig neråt direkt. Hoppar över att skriva hekto och kilon,men nya tag igen,ibland är man bara misslyckad i karaktären och står inte emot lustarna som kroppen vill ha...;)Lite deppig över mitt sug,men jag är fortfarande inte mer än människa....Ligger iallafall mer minus än vad jag gjorde från början..

Idag har det vart en vanlig söndagstur till farfar. Har fixat veckans mat till honom och återigen fått mig några goda (men kanske elaka) skratt. Farfar behöver nya skor,vilket jag frågat innan om han behövt, och fått nej på,.Men nu hade hans "gåskor" gått sönder och jag fick se att de lagats med plåster!!Lilla söta farfar,du gör så gott du kan,men plåster funkar inte!!!;-)

Nu har vi bestämt att vi ska åka till A6 nästa lördag och köpa nya skor,och jag ser fram mot en intressant tur i ett köpcenta med honom. Så enkelt  och simpelt för en annan,men så ovanligt för honom...Detta kan gå hur som helst ;-).Lilla söta farfar,vi ska nog få ordning på att du ska må bra:-)

Träffade på hemtjänsten idag på förmiddagen när jag kom dit. Oj,oj och oj,så hon tittade snett på mig...Jag har alltid fått höra "om blickar kunde döda" (om mig),men här talar vi om rent mord i blicken;-). Jag frågade lite artigt om det fanns några problem omkring farfar som vi behövde ta upp,om det fanns något annat vi behövde reda upp nu när vi träffades,men jag fick bara ett gravallvarligt nej tillbaka. Sen sa hon hejdå och gick..Hm,undrar om jag vart så bitchig mot dem, eller om de överdriver att jag bara vill ha en fungerande hjälp till farfar?

Men så har vi lite positivt att skriva om också. Jag tänker inte ange några summor,men min far har lovat hjälpa mig med min ekonomi. Jag kommer i framtiden (inom en ganska snar framtid troligtvis) få mina lån till banken avbetalda. Bara det ger mig ett glädjetjut i strupen,men kanske blir det ändå bättre än så. Pratade med min far för några dagar sedan och han verkar vilja hjälpa mig framåt i livet. Detta är mer än vad jag någonsin vågat hoppats på och ger mig en otrolig chans til ett helt nytt liv.

Vi pratar fortfarande inte summor som gör mig "rik",men väl en ny chans att ge mig ett någorlunda bra liv i fotsättningen (ekonomiskt).Pappa har funderingar på att hjälpa mig (och mina bröder förstås)med en summa så att jag skulle kunna köpa mig ett eget boende.Något jag drömt om, men ändå är rädd för att göra. Alla pengar försvinner,jag har en bostad men inga pengar kvar sen.Jag får fundrea vidare,vilket ändå känns som ett lyxproblem..... Mer än vad jag trott var sant,men ändå en enorm möjlighet i mitt liv. jag är dock helt nollställd,vad vill jag i mitt liv egentligen? Har tid att fundera ordentligt,men grunnar utav bara den,möjligheten för mig är naturligtvis positiv,men ändå svår att tackla pga vad jag vill med framtiden. Hur investerar man bäst utan att göra bort sig i detta läget? Någon som har något svar?