Härlig helg

Vet inte hur jag ska kunna beskriva den här helgen enkelt och uppriktigt. Hur ska man kunna beskriva hur en grupp av fem fruntimmer,med olika personligheter och olika ideer ska samsas i en stuga en hel helg? Hur ska man beskriva att man haft både glädje,sorg och olika sinnestämningar? Hur ska man beskriva hur 5 fruntimmer stöttar,löser problem och sammanförs av erfarenheter och livets bekymmer?

Det har vart en hel underbar helg. Tänk er en blandning av "Big Brother" , romantisk komedi och lite lätt drama i en härlig blandning;-)


I stora drag har vi haft det utmärkt. Vi kom fram till en underbar liten villa (stuga) framåt kvällningen och efter att några av oss for iväg för att handla mat,stannade Camilla och jag kvar,fyllde upp rummet med levande ljus,vin och värme. Kvällen avrundades med en massa tjat,rödtjut,sällskapsspel och problemlösning. Människor är så oerhört intressanta i grupp och vi kom sent i säng.

Dagen efter vaknade vi upp till en strålande höstdag. Jag tog en kylig, liten morgonpromenad i området, medans jag väntade på att de andra skulle vakna till liv. Kom sen in precis lagom till att ägg och baconröran-röran kittlade mig i näsan.

Dagen tillbringades sen i riktigt havsluftsanda. En rejäl promenad på flera timmar i strandbrynet och det blev spex,bus,fotografering och mer tjatter,både lättsamt,avkopplande och lite allvarligt.

Inkommna med lungorna fyllda av friskluft,själen fylld av ro ,och lite småkalla ben av kylan,intog vi en varm gulasch-soppelunch i den varma stugan.Smakde perfekt med het soppa vid detta tillfälle när man var lite småfrusen. 

Några av oss tog sen en liten vilostund ,medan jag lurade ut min nya "fotograferingsvän" på ytterligare en liten fotorunda. Roligt att hitta någon med samma intresse och jag kände en varm gemenskap med Assi. Det var också riktigt mysigt att komma ifrån hela gruppen en liten stund,få vandra i stranden med kameran i högsta hugg,få se hur solen sakta ändrade färg, gick ner i horisonten, medans den starka doften av tång borrade in sig i näsborrarna.. Lycka.

På kvällen var vi alla ganska trötta. Efter en underbart god middag som Sussie förberett och hade recept på,avverkades mer vin,lite tvunderhållining och en go film på det.Receptet ska ni få en annan gång,för det var verkligen supergott:-) Det hängdes ordentligt på soffkanterna och plädarna i stugan virades om våra kroppar i ljusets sken. Mysigt.

Sista morgonen fick en tråkig början. Jag slingrade mig trött ur sängen på morgonkvisten och satte mig på trappan för en liten morgoncigarett. Jag hör en katt jama,men reflekterar inte så mycket över det förrän en man går förbi mig på vägen utanför. Han frågar om den är min katt. Jag ser ingen katt,men svarar artigt att "nej,vi hyr bara stugan, och har ingen katt med oss. Mannen går vidare och jag ser en liten,liten kattunge skuttar efter. 

När mannen ökar takten stannar kattungen, och jag går fram till den. Så liten,så liten,och alldeles sårig och varig i hela ansiktet.Därav min bild bakifrån på katten,ni hade inte velat se mer... Hjärtat började blöda och jag tog den i min famn och bar in den i stugan. Efter många telefonsamtal till katthem,djurskyddsföreningar och vetrinärer är beslutet fattat. Kattungen är säkert inte mer än 4-6 veckor gammal,ensam och ordentligt skadad i en stor värld. Vi bestämmer oss för att den lille ska få avsluta sitt liv värdigt.

Assi,Camilla och Annmagrethe tar den till djursjukhuset någon mil bort, och smeker den varsamt tills den somnar in. Jag avstår resan, jag orkar inte mer död för tillfället. Camilla döpte den till Prosit,bara för att den skulle få ett namn och inte bara vara en död hittekatt i papprerna...

Jag hoppas den fick frid,jag hoppas att den förstår att vi gjorde det av barmärtighet.Men mest av allt hoppas jag att ingen människa har gjort detta onda mot den,struntat i den och låtit den vara utan att bry sig.I efterhand undrar jag hur mannen bara kunde gå vidare,såg han inte att den behövde hjälp? Struntade han i det? Är människor så grymma?

Innan vi for hemmåt denna dag,städade vi av ordentligt efter oss i stugan,låste helgen bakom oss, och tog ytterligare en skön promenad på stranden. Ingen sol idag,men havslukten och skönheten av allt det vackra, piggade upp våra lite sorgsna själar inför resan hem. Jag kunde stannat mycket längre,jag skulle kunna bo där. 

Trots detta var det enormt skönt att också komma hem,ha sina egna saker omkring sig igen och framförallt att få sova i sin egna säng igen med Troja snarkandes brevid på golvet..........


En mycket lyckad helg med nya erfarenheter,nya och gamla bekantskaper och framförallt en mycket intressant helg på hur vi människor fungerar i grupp när vi kommer ihop såhär:-)

En massa foton är nu uppladdade på facebook. Jag återkommer med några här på bloggen också,men det var alldeles för många för att ge er alla..