Hemkommen från farfar även denna söndag och känner mig rätt nöjd. Jag blir nöjd, när han är nöjd, och det finns nog ingen som är så tacksam som farfar över att få ett besök. Och för att bättra på det lite till, så skiner han alltid upp extra när Jeanette följer med, och tillsammans kallar han oss för " hans små änglar";-)
Idag hann vi även med att åka till kyrkogården och plantera, och det såg faktiskt bättre ut där, än vad jag hade vågat tro. Jag hade nämligen frågat farfar hur det var med blommorna, och när han svarade att det kanske beöver köpas nya, så trodde iallafall jag att det var katastrofalt dött i landet. Jag menar, han ser dåligt och säger alltid om allting: "att det är inte så noga".
Väl där var det faktiskt bara två blommor att kasta. Visst behövde det "noppas" av lite överblommat på de andra, men de levde, om än att några blad hade tagit skada av frosten. Bara att knipsa av lite dött, så var allt okej igen. Planterade upp så mycket jag kunde av de nya blommorna jag köpt , och resten räckte gott och väl till hans föräldras grav också. Perfekt, nu blev han superglad över det också:-)
Väl hemkommen igen, och idag är jag bara så trött. Jag har en egen tolkning av det, och tror att jag har fått för mycket överdoserat av glädje den sista tiden. Jag menar, så här kan det ju inte fortsätta i all evighet, att allt bara är positivt och glädjande. Vill ju inte låta negativ på något sätt, men av rent naturliga skäl borde det ändå hända något dåligt/tråkigt snart, annars är det ju rent konstigt åt andra hållet...
För en annan rolig sak som visserligen inte har hänt än, men som kanske blir av, är att pappa funderar på att köpa hus. För hans del mycket trevligt och roligt, men även jag känner en viss glädje av att han faktiskt tittat på att flytta åt "mitt" håll. Jag vill inte avslöja för mycket, då allt är så osäkert och lite rörigt omkring detta, men blir det som jag tror just nu, så kommer han säkerligen bo inom 10-15 minuters väg från mig sen. Äntligen får jag ha min pappa lite närmre och kan hälsa på under lite bättre omständigheter än i hans lilla tvåa i Nässjö.
Jag kan ju åka dit och grilla och umgås, hjälpa till lite i trådgården och så, men framför allt ser jag lite frihet för både mig själv och min kommande lilla vovve. Bor man i stan, är det så mycket värt att ha en trädgård att tillgå att bla få sola i. Men också att kunna ha med hunden som kan vara lös och ledig utan att man behöver vakta varje steg den tar. Nu när sommarstugan är borta blir det här ett bra alternativ för mig, och vem vet, jag kanske kan få pappa att till och med vara hundvakt om jag behöver;-)
Hi, hi, han är väl ingen jättefantast av djur över huvudtaget, men om han får vara med från början nu kanske;-). Han har ju faktiskt någongång sagt att han gillar "Lassie"-hundar (collie alltså) och kan tänka sig en sådan. Däremot har han ingen aning om vad det innebär att ha hund, så vi får väl se (skratt)..
Nähä, nu måste jag ta tag i mitt hem lite. Som vanligt efter farfars besök är hela diskhon full med plastbunkar av allt fraktande av mat och bak. Har också vart slarvig för en gångs skull och inte fått in tvätten från igår. Brukar ju alltid fixa det direkt, men var en slarvmajja igår...
Ha en fortsatt go söndagskväll nu mina vänner:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar