Sådärja. nu har man bara en natt kvar,sen är det då semester. Är hemkommen från hundpromenad och jobb,och känner mig rätt trött. Har inga större planer än att snart hoppa i säng,så bekymmret blir snart löst. Ska först bara vänta in ett samtal och ringa ett själv innan dess.
Inatt har det vart annorlunda på jobbet. Igentligen inget direkt strul,men vad är det som händer?
Jag har jobbat med en sommarvikarie som hade jouren i natt. En trevlig kille,men det var hans första dag på jobbet och naturligtvis blir det väl att en annan tar på sig huvudansvaret och försöker hinna med dubbelt så mycket för att det ska flyta på. Jag har sällan fullt upp på mina pass,har oftast tid att snacka lite "skit" med kollegorna mellan varven och brukar oftast ha tid att ge mina boende om det är så att någon behöver prata lite extra med mig. Om inte annat så försöker jag att aldrig ge ett stressat intryck och att ta mig tid för det som behövs göras.Har ganska lätt att prioritera,även om jag hatar att göra det. Alla är lika viktiga,men tyvärr får man ändå se till vad som är bäst i situationen.
Men i natt,märktes en väsentlig skillnad.
Jag blev stressad... Inkommen till jobbet och redan där var det lite småaktigt av kaos.Det hade vart mycket att göra under dagen,nya sommarkollegor som inte fått delegering på mediciner och ordinarie som fått springa lite extra.Jag fick tänka till över situationen och det blev inte riktigt som vanligt. Man lämnar ju så lätt över en muntlig rapport och sen vet alla vad som ska göras. Nu skulle man tänka för två och samtidigt förklara varför. Kanske kände de boende av situationen,då det helt plötsligt skulle vara MIN hjälp,och MIN tid de behövde. Att vikarien även skulle behöva lite information fick jag tyvärr glömma för stunden. Känner mig som en usel kollega,men vad gör man?De boende kommer i första hand.Hoppas dock jag tog igen lite tid med den nya kollegan på morgonen,så han inte blev allt för negativt inställd till mig...
Natten förflöt med märkliga händelser,men inget direkt strul. Dock trött i huvudet idag och jag undrar i mitt stilla sinne om det var jag som påverkades av stress,eller om jag trots allt är en helt okej arbetstagare som mina boende har förtroende för...Ska fortsätta analysera detta i mitt psykologiska sinne och se om jag kan bli bättre på att förstå mig på människor i framtiden;-).Ha,ha,det är detta som är ganska spännande med psykiatri igentligen. Att se och lära hur människor fungerar i olika situationer och varför. Ni hör,jag behöver semester omgående :-)....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar