Desstom har Jennie och jag en regel för oss. Vi delar vinsten i bilen också. En fin regel tycker jag, då det lätt kan bli lite avundsjuka om bara en vinner, och den andre får sitta där med sina nitlotter och med trist uppsyn över kvällens förlust. Delad glädje är dubbel glädje, eller hur?;-). Ja, så 175 kr vinst totalt. Därpå ca- 350 som lotterna kostade ..(Ha, ha, jag gick alltså back 175 kr i kväll, men det är alltid trevligt ändå, dessa kvällar på bingot med spel och umgänge :-).
När jag kom hem hade jag fått ett litet annorlunda mail på fb. Helt kort stog det : "Hej, är du hemma i helgen? Ring mig/xxxxxx...."
Jag fattade inget! Personen som skrivit, var en man på mitt jobb (personal). Han är en av dem jag kanske har minst bra kontakt med. Visst att vi har jobbat ihop en massa gånger, men utöver det, så har vi ganska olika åsikter om livet, intressen och värderingar i övrigt, så jag undrade självklart vad detta handlade om?! 2 minuters betänketid behövde jag, och sen kom jag på det! Han har hund, och kanske behövde han hundvakt?!
Utan att egentligen veta vad han ville, så svarade jag tillbaka att jag egentligen var ganska upptagen i helgen. Men var det hundvakt han behövde, så kanske det går att lösa, beroende på vilka tider/dagar det handlade om. Och visst hade jag rätt, det var hundvakt han ville ha..
Så nu har jag lagt om hela helgen för mig själv och för hans skull (och ni vet ju, jag gillar inte direkt att komma ifrån min planering och mina rutiner. Det är alltid nogrannt planerat för det mesta, in i minsta detalj).
Hunden (som för övrigt heter Ronja och är en Jack russel) klarade tydligen inte av att vara själv så mycket. Så idag har jag ställt in min "utekväll" med Emmelie imorgon. Känndes riktigt taskigt mot henne, men detta var ett nödläge för min arbetskamrat (han var riktigt dämpad när jag ringde, så jag vågade inte ens fråga vad det handlade om, men förstog att det var något allvarligt). Jag vill självklart ställa upp när det är kris för någon, sån är jag ju, något annat finns inte i min värld...
Har därför också bokat om farfar från lördag till fredag förmiddag istället, för hundrackarn gillade visst inte äldre människor, sa han!! Ska visst klippa mig då också, och kommer få stressa som en liten dåre imorgon för att hinna...
Sen har jag naturligtvis ringt jobbet." Jo, kunde jag möjligtvis få ta med en hund på lördag som jag "lånat" över helgen av en arbetskamrat på mitt andra jobb?" ...Ha, ha, känner mig som världens största fixare som strular runt med allt för att få det att gå ihop.
Men nu är det ordnat och klart iallafall, det löser sig. I helgen är det jag som är hundvakt, och jag tar med lilla Ronja till jobbet. Nu hoppas jag bara att min arbetskamrat är tacksam över att jag löste det, och ändrade om varenda plan jag hade i helgen för hans skull...Bara ett problem kvar nu...
På söndag ska vi ju åka iväg och rida islandshästar på Kyrkekvarn. DET tänker jag inte ställa in, och min arbetskamrat kunde inte säga om han var hemma på lördagskvällen eller på söndag. Vad i hela friden gör jag av hunden OM han inte hämtar henne innan klockan 12 när vi ska åka?
Hans förslag var en bur i bilen. Han tyckte det var bättre, än att ha henne hemma själv i min lägenhet.. Jag är tveksam, jag hatar att lämna hundar i bilar överhuvudtaget, särskilt sommartid. Är livrädd för värmen, även om denna sommar nu inte är jättevarm än så länge. Han hade en fläkt till bilen sa han...
Jag lever just nu på hoppet om att han hämtar henne innan vi åker, annars vet jag inte vad jag ska göra?! Skaffa hundvakt i min tur? Ta med henne, eller chansa på att hon klarar sig själv hemma här ändå?
Ja, herregud! Jag är väl som jag är, men ibland undrar jag om jag är FÖR hjälpsam för mitt eget bästa?!. Så hjälpsam, att jag själv hamnar i trubbel pga andra?!. Jag får faktiskt ganska ofta höra, att jag borde tänka mer på mig själv. Jo då, jag försöker tänka på mig själv faktiskt, men det finns flera aspekter att ta hänsyn till i det också. Jag är sån här och då tänkr jag väl på mig sjäv???;-)
Jag mår bra om jag kan hjälpa någon. Jag mår bra när jag kan göra en annan människa glad. Jag mår bra när jag känner mig behövd. Jag blir glad över att folk visar mig förtroenden och litar på mig och jag blir glad själv när jag kan överaska eller göra något för någon annan..
Men visst, jag önskar ibland, att jag var 10 personer och kunde hjälpa alla ännu mer än vad jag faktiskt kan. DET kan vara ett problem. Ibland måste man tyvärr prioritera, säga nej och vara egoist. Jag gillar det inte, och försöker in i det yttersta för att finnas där i alla situationer där det behövs. Jag får till och med dåligt samvete om jag inte kan hjälpa till vissa gånger... En del retar sig till och med på det, och det gör mig faktiskt ganska ledsen. Jag menar ju bara väl, och vill hjälpa, och folk retar sig på det..... Det är inte lätt att leva alla gånger och vara alla till lags..;-).
Och ja, det KAN vara jobbigt att vara sån som jag är också, men trots allt, så vet jag ju om att det är mitt eget fel som inte lärt mig ordet NEJ ordentligt....Jag får skylla mig själv helt enkelt, jag vet om problemet..
Men igen....Jag trivs nog lite med att vara den jag är iallafall, hur dumt den än kan låta. En del kallar det att jag blir utnyttjad (och det händer det också ibland). Men vadå, uttnytja mig, och det är ert samvete och ert problem i slutändan. Den dagen jag själv behöver hjälp och ni inte finns där för mig, ja då har ni heller inte några lättlösta problem kvar som JAG kommer lösa åt er. Lite värdighet har jag kvar trots allt...;-)...Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar