Kräftfiske

Åååå som jag saknar detta. I alla mina år har det fiskats kräftor i sommarstugan,men nu är det över. Släkten har delat upp markerna,och utan att prata illa om någon så är det fejder hit och dit. Jag drar mig undan,jag tänker inte fajtas med mina egna blodsband och tar avstånd från alla bråk. Bråka bäst ni vill,jag önskade att läget var annorlunda,men girig är jag då inte!!! Saknar friheten till landet,saknar att ha ett ställe att åka till,men utöver det så kan jag klara mig utmärkt ändå. Min tid kommer....

Nåväl. Satt på balkongen igår och tjatade lite med en granne över räcket. Han erbjöd oss kräftfiske i Vättern i september och jag sa gladeligen ja.Vi får väl se om det funkar med mina helgjobb mm,men annars ser jag fram mot en spännande kräftfisketur med nya bekanta. Detta är sambon till den kvinna som dessutom erbjöd sig att vara hundvakt åt Troja om det behövdes någon gång. Känner mig ibland så lyckligt lottad som har så fina människor omkring mig:-)