Personligen är detta ingen midsommarpaj för mig. Jättegod förvisso,men för mig är den lite helig till höstens kräftskiva som en liten förrätt innan man hugger in på kräftorna. En vän till mig bad mig däremot att fixa denna till morgondagens midsommarbuffe,så jag gjorde henne till viljes och bjuder er här på en supergod paj.
Västerbottenpaj ca 4-5 portioner
Pajdeg:
3 dl vetemjöl
1,5 dl riven lagrad ost
100 g smör
2-3 msk vatten
Fyllning:
1 litet knippe gräslök(eller annan lök)
200 g färska kantareller (kan uteslutas,men det blir så mycket godare med)
2 ägg
2 dl creamfraiche(kan bytas mot mjölk)
1 dl vatten OM du använder creamfraiche,uteslut vid mjölk)
2 dl riven västerbottenost
salt,smör till stekning
Rör ihop mjöl,smör och ost till smulor. Tillsätt sen vattnet och knåda ihop till en deg.
Platta ut degen och lägg i kylskåp ca en timme för att vila.
Kavla och tryck ut degen i en pajform(ca 20-25 cm i diameter).
Nagga botten med en gaffel.
Gör en dubbelvikt remsa av alminiumfolie och tryck denna runt kanterna på pajskalet. Detta förhindrar att kanterna ramlar ner under gräddningen.
Förgrädda pajskalet ca 15 minuter i 200 grader varm ugn.
Hacka gräslök,skiva svampen i mindre bitar. Fräs svampen i smör och lite salt. Tillsät gärna någon matsked hackad lök,då svampsmaken kommer fram bättre.
Lägg svampen i pajskalet.
Rör/vispa ihop övriga ingredienser och häll smeten över svampen. Grädda pajen i ytterligare ca 15 minuter(200 grader) tills pajsmeten börjat stelna och blivit lite lätt gyllenbrun.
Idag vägrar min hjärna och kropp att sammarbeta. Sitter och flippar på datorns tagenter och kommer inte igång med något.
Vaknade upp vid halv åtta och tänkte börja dagen hurtigt. Ruskväder ute och jag struntade i frukost,krängde på mig regnkläder och traskade direkt ut på långpromenad. Hade jag vart smart hade jag tagit gummistövlar på,då nattens regn hade förvandlat min elmia-runda till rena vårfloden..
Hade dock tur med vädret,för efter bara några minuter slutade det regna och det enda som var blött var mina fötter. Halva rundan försökte jag undvika vattenpölarna,men när det ändå gick igenom skorna så traskade jag sen rätt igenom dem.. Ha,ha,kan vrida ur dem nu och jag undrar om mina favoritskor surnar bort och måste kastas efter detta:-(
Nåja,hemkommen och det blev en go frukost med massor av kaffe. Trodde jag skulle vara pigg och alert sen,men snart tre timmar senare har jag knappt lyft röva från stolen. Har förvisso betalt månadens räkningar och undrar om jag inte fått någon på hyran denna månad,eller om jag slarvat bort den? Hm,får inte glömma ringa om det på måndag om den inte dyker upp....
Har även mätt upp ingredienserna till morgondagens västerbottenpaj,men när jag väl tog tag i livet,hade jag glömt tina upp osten. Sitter och väntar på det nu och fick åter en anledning att slöa till. Ja,ja,det är ju semester,så skit samma....
Iallafall. Idag har jag åter tänkt lägga in lite smårecept till er,bara jag får tummen ur. Vad sägs om lite oststänger,smördegssnurror och västerbottenpaj?!
Vet dock inte om jag lyckades sådär jätteba själv.Oststängerna blev goda,men mjuknade och blev sega efter ett tag. Smördegssnurrorna blev också goda,men funkar dem att värma imorgon? Får utvärdera idag och se vad som ska med på buffebordet imorgon,annars blir det papperskorgen.
Är ju lite nojjig med maten. Jag anser mig själv rätt duktig på mat överlag,och när man då misslyckas känns det verkligen inte kul att bjuda på någon tråkig degklump och "förstöra" duktighetskänslan...
I övrigt är läget under kontoll. Har maten inköpt,det som ska lagas,ska göras idag,och jag tror inget är glömt. Så jäkla synd på vädret,men det kan jag ju inte göra så mycket åt tyvärr...
Sådärja. nu har man bara en natt kvar,sen är det då semester. Är hemkommen från hundpromenad och jobb,och känner mig rätt trött. Har inga större planer än att snart hoppa i säng,så bekymmret blir snart löst. Ska först bara vänta in ett samtal och ringa ett själv innan dess.
Inatt har det vart annorlunda på jobbet. Igentligen inget direkt strul,men vad är det som händer?
Jag har jobbat med en sommarvikarie som hade jouren i natt. En trevlig kille,men det var hans första dag på jobbet och naturligtvis blir det väl att en annan tar på sig huvudansvaret och försöker hinna med dubbelt så mycket för att det ska flyta på. Jag har sällan fullt upp på mina pass,har oftast tid att snacka lite "skit" med kollegorna mellan varven och brukar oftast ha tid att ge mina boende om det är så att någon behöver prata lite extra med mig. Om inte annat så försöker jag att aldrig ge ett stressat intryck och att ta mig tid för det som behövs göras.Har ganska lätt att prioritera,även om jag hatar att göra det. Alla är lika viktiga,men tyvärr får man ändå se till vad som är bäst i situationen.
Men i natt,märktes en väsentlig skillnad.
Jag blev stressad... Inkommen till jobbet och redan där var det lite småaktigt av kaos.Det hade vart mycket att göra under dagen,nya sommarkollegor som inte fått delegering på mediciner och ordinarie som fått springa lite extra.Jag fick tänka till över situationen och det blev inte riktigt som vanligt. Man lämnar ju så lätt över en muntlig rapport och sen vet alla vad som ska göras. Nu skulle man tänka för två och samtidigt förklara varför. Kanske kände de boende av situationen,då det helt plötsligt skulle vara MIN hjälp,och MIN tid de behövde. Att vikarien även skulle behöva lite information fick jag tyvärr glömma för stunden. Känner mig som en usel kollega,men vad gör man?De boende kommer i första hand.Hoppas dock jag tog igen lite tid med den nya kollegan på morgonen,så han inte blev allt för negativt inställd till mig...
Natten förflöt med märkliga händelser,men inget direkt strul. Dock trött i huvudet idag och jag undrar i mitt stilla sinne om det var jag som påverkades av stress,eller om jag trots allt är en helt okej arbetstagare som mina boende har förtroende för...Ska fortsätta analysera detta i mitt psykologiska sinne och se om jag kan bli bättre på att förstå mig på människor i framtiden;-).Ha,ha,det är detta som är ganska spännande med psykiatri igentligen. Att se och lära hur människor fungerar i olika situationer och varför. Ni hör,jag behöver semester omgående :-)....
Idag var det dags att gå på ett av de två sista passen jag har kvar innan jag kan ropa semester för full hals. Känns helt underbart skönt,samtidigt som man nästan undrar,vart tog tiden vägen,det var ju nyss snö och kallt. Dessutom vill jag inte låta allt för pessimistisk,men redan börjar blommor att vissna,regnet har öst i några dagar och jag har noll semesterkänsla.
Sen har jag en gnagande oro i min själ. För ett par dagar sedan upptäckte jag att Troja började få tillbaka några utslag på magen. Det får bara inte vara så att jag har sådan otur, att precis som förra semestern,så ska Troja vara sjuk och eländig. Istället för semesterkänslor, ska tiden ersättas av mediciner,vetrinärbesök,salvor och ompyssling under all ledig tid. Jag lovar,efter denna våren orkar jag inte med detta också.....
Jag har ringt vetrinären idag. Troja ser inte så farlig ut alls igentligen,men jag vet, att funkar inte min egenhändiga behandling med klorhexodin och salva under ett par dagar nu,så blommar det snabbt upp ordentligt. Jag har beställt vetrinärtid till måndag och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag kan ringa och avbeställa den tiden om hon är bättre då.
Här kommer ett par fruktansvärda bilder på hur hon såg ut då,och det var inte långt ifrån att jag fick säga adjö till min vän. Trots ett par hemska veckor med tankar av sorg,så hade tillslut vetrinären räknat fel på proverna och gett henne fel antibiotika.Som mitt hjärta sved innan hon blev bra igen och tack gode gud att jag inte gjorde något förhastat för att jag såg henne lida....
Usch,det blev inget roligt inlägg,men jag lovar,det är inte allvarligare än ett par tre stycken finnliknande utslag nu,och hon har haft bakteriell hudinfektion många gånger innan,utan att ens märka av något annat än de otäcka antibiotikakurerna hon tvingats i.Ingen feber och jag är igentligen inte ett dugg orolig denna gången. Bara så tråkigt att aldrig få slappna av ordentligt. Men det till trots,så har hon ju vart helt bekymmersfri i nästan ett helt år nu och hennes förbannade allergiklåda existerar inte ens längre. Hoppet är det sista som överger en...
Snart närmar det sig midsommar och jag har fått äran (eller inte) att planera matinköpen. Gud va svårt det är att få ihop saker och ting för att det ska passa alla,och när dessutom folk säger kanske om de ska komma eller inte. Ska man köpa mat så det blir över,eller ska man snåla,ifall det inte kommer så många av "kanske-sägarna"...Tror jag fått ihop det riktigt bra till sist iallafall, och jag tror till och med att jag har fått in rätt antal personer nu idag.
Ska erkänna att mina inköp blev betydligt dyrare än beräknat,men jag skyller inte på någon annan än mig själv denna gång. Jag vet nämligen att jag tagit på mig en del saker som varken är nödvändiga eller ens behövs,så då får man stå sitt kast. Jag har ju själv gjort listan;-)
Men idag har det handlats rejält. Jag har övervägt hur mycket 10 personer äter och jag kan lova,det är inte lätt. Har flera av de bjudna som inte äter sill,så det har plusats och tagits bort från menyn utefter vad jag tror kan gå åt.Jag har läst recept och försökt beräkna om dem utifrån oss och nu var det bara resten kvar....
Då jag inte ville lägga på de andra att tvingas laga en massa mat,så har jag självt tagit på mig att göra paj,oststänger,räksallad och drink.Har även köpt potatis och bara det är inte lätt att räkna ut hur mycket folk äter;-) Blir att fixa lite i veckan som kommer nu kan jag tänka mig.
På fredag smäller det och jag kan bara hoppas att vädret är okej och att alla tar med ett glatt humör och försöker göra oss en fin dag. Lånad bild
Idag hade vi vårt sista möte med mina nattkollegor inför sommaren. Det var antagligen sista gången jag även träffade min chef som "min" överordnare. Det bjöds på smörgåstårta och var mer en liten trevlig fikastund än möte. Känns faktiskt riktigt sorgligt,men livet går ju vidare. Jag vill iallafall bara skänka honom en tanke i min blogg och önska honom stort lycka till med sitt nya jobb i höst.
Till dig:
I söndags när vi vaknade så öste regnet ner. Det fortsatte ösa ner under hela dagen och jag gick in i en liten pysselstämmning. För mig brukar dessa regndagar innebära antingen eller. Antingen blir det mys av det hela,eller så blir man fruktansvärt less och uttråkad.
