Jag har fått skäll!!!!

Ja, jösses!!! Min blogg, mitt liv, det har kommit bort just nu;-). Nu har jag fått "skäll" av två personer att jag aldrig skriver här längre. Förlåt på er, jag vet inte vad som hänt med mig, hittar ingen inspiration trots att det händer massor just nu. Så mycket att jag säkert kan skriva en hel roman om bara de sista veckorna:-). Vet inte om jag vågar lova att jag ska bättra mig heller, men jag kommer finnas kvar här, även om det blir lite pauser mellan varven.

Så vad ska jag börja nu då? Det största för mig just nu är  en ny hund. På den fronten har det strulat fram och tillbaka hela tiden, så jag har väl inte riktigt vågat ta ut varken lycka eller haft några svar om hur allt kommer bli egentligen. Fortfarande är jag inte 100% säker, men som det ser ut just idag, och som jag hoppas på nu, så kommer det födas en kull valpar nu i helgen där det finns en liten parvel till mig:-). Senast igår fick jag ett mms på en jättetjock mammatik, och trots att ultraljudet som är gjort, visade på minst 5 valpar, så vågar jag nästan tro att det ligger betydligt fler därinne i magen. Det närmar sig, och jag är sååå nervös, spänd och jätteglad över allt detta.

Skulle kunna skriva mycket, mycket mer om det hela, men tog nu snabbversionen. Jag har ju vart och tittat på en kull som inte kändes riktigt bra, Monica skulle parat sin tik efter ett försenat löp, vilket inte blev av pga olika orsaker. Nästa "grej" var ju denna kull, och trots att jag ännu inte träffat uppfödaren (som, för att röra till det lite extra, har en tik från Monica, är "skyldig" Monica en valp, och som jag kan få bli fodervärd åt om det inte föds så många tikar i denna kull).

Ha,ha, det finns mer röriga grejer i det hela, men vad jag fått veta de senaste dagarna, så verkar det som att Monicas vän vill sälja till mig (utan att ha träffat mig), men att allt hänger på hur många tikar som kommer, samt att det inte kommer någon riktigt bra människa som håller på med avel och uppfödning. Då kan det hända att jag ryker ner på valpköpare-listan... Just nu är jag inte orolig alls, men som sagt, inget är säkert förräns de små charmtrollen kommer. Åh, herregud, låt tiden gå fort, så jag får veta hur det blir:-)) Det börjar bli så verkligt nu, jag längtar ihjäl mig redan, och vill se min alldeles egna lilla valp tulta omkring här hemma. Jag börjar bli sentimental:-))....

Och så har jag ju vart i Turkiet också...

Ja en underbar vecka, men med många små egenheter. Ska jag någon gång bli kär igen ( i en man, inte i det självklara med att älska sin hund), så är det i en man som var som vår taxichafför där nere. Viken go "gubbe" (ja, han var säkert i 50-årsåldern). Så snäll, lite allvarlig, men med ett vackert leende, vackra ögon och hjälpsam till tusen. He, he, han var manligt snygg, med skandinaviskt tänk, och ett stot plus, han hade två hundar hemma:-)

 Vet inte hur jag ska förklara på ett bra sätt, men i Turkiet finns det en massa gatuhundar. Gatuhundar som folk köper under sin semester och sen lämnar kvar till sitt öde när de åker hem från semestern. Tänk er svenska sommarkatter, fast med hundvalpar istället. Sånt gör mig så ledsen, jag lider verkligen och ville inte ens titta dessa hundar i ögonen. Jag skäms över att vara människa i dessa fall, men är fullt medveten om att jag varken kan påverka eller gör något gott genom att mata/klappa dessa hundar för dagen. Jag tittade bort och försökte förtränga, trots att jag ville köpa upp en hel resturang och mata dem innan jag tog med dem alla hem....

Åter till taxichauffören... Han berättade att han hade två hundar inomhus. Detta gjorde att hans vänner och bekanta inte ville hälsa på honom. I turkiet har man inte hundar inomhus. Jag avgudar honom för hans ståndpunkt i detta...

Turkiet i övrigt: Soligt, varmt, trevligt. Underbara människor jag åkte med. Dock hamnade vi på "landsbygden". Kor, getter,höns, katter och hundar var vardag. Det var som att komma tillbaka 100 år i tiden. Mysigt och lärorikt, men kanske inte riktigt vad jag väntat mig från början;-). Det var en ganska lugn vecka, trevligt och bra, men utan större händelser i övrigt. Mycket sol och bad (superhärligt). Vill dock ge en bakutspark till turkarna... Otrevligt folk, väldigt "på" och sen riktigt sura/arga om man prutade på deras varor. Ett par av "vårt" gäng blev till och med utslängda vid prutläge. i ett flertal affärer....

Jag handlade lite kläder. Inga massor, men är mycket nöjd med det som blev köpt iallafall. Blev ordentligt lurad på min valuta, men skit samma. Jag hade växlat in min resekassa till euro här hemma i Sverige. På landsbygden tog de bara turkiska lire och jag fick växla mina euro till lire på hotellet istället. En fruktansvärt dålig affär för mig, men vad gör man när inget funkar??.

Sammanfattningsvis: En mycket trevlig vecka med sol, bad och trevliga människor. Minus på smågrejer som hotellstädning, att vi låg i ödemarken och så.. Men i huvudsak en mycket bra vecka som har vart avkopplande och givande. Fick också ett par nya vänner på resan, då jag åkte med "okända" folk från början:-))..

Aaaa, kommer säkert på mer att skriva om snart (och ja, jag har massor i huvudet), men just nu får det räcka som en uppdatering idag:-) Kram på er